Sarah Palin på presidentvals-turné (?)

Nu kommer ni garanterat få höra talas om henne igen. I morgon, tisdag, publiceras Sarah Palins bok "Going Rogue - An American Life", som redan är en storsäljare bara i antalet förhandsbokade exemplar. Titeln är väl rätt svår att översätta klockrent till svenska, men enligt uppgift så ska John McCains stab vid något tillfälle sagt att Palin "is going rogue", dvs at hon använde ohederliga och oschyssta metoder eller argument - de hade ju en del otalt med varandra... Men begreppet ligger även nära ett annat begrepp som använts flitigt för att beskriva både McCain och Palin: Mavericks (ungefär orädda personer som går sin egen väg).

"Going Rogue" är med andra ord både en passning till McCains gäng och en markering att Palin både är självsäker och går sin egen väg, ledd av sin övertygelse mer än av partilojalitet. Ska bli intressant att se vad den svenska översättningen blir. "Mot strömmen"?

Hur som helst. I och med utgivningen inleder Sarah Palin en lång bussturné runt USA och det finns dom som menar att detta i själva verket är inledningen på hennes kommande presidentvalskampanj. Som vice presidentkandidat åkte hon också på bussturné, vilket blev en slags symbol för det hon vill förknippas med: En person som står på den enkla människans sida. Inga lyxiga plan eller limousiner. En "hockeymom" som vet vad hon talar om och som bygger sin politiska idé på verklighetsbaserade erfarenheter.

Många kallar det populism. Och det är det väl naturligtvis på många sätt. Vi lär få höra en och annan förenklad beskrivning av förhållanden, rätt många slagfärdiga klyschor och en hel del tuffa ord riktade mot Barack Obamas planer på att reformera sjukvården och andra tecken på att staten nu håller på att ta över bestämmanderätten över enskilda människors liv.

I somras arrangerades en mängd så kallade tea parties runt om här i USA. Det var konservativa, anti-Obama-möten som ofta samlade tusentals besökare. Mycket talar för att Palins möten under sin turné kommer att bli av samma karaktär, vara minst lika välbesökta och dessutom uppmärksammas rejält medialt. Frågan är om hennes framträdande den närmaste veckorna kommer att räcka ända fram till en nominering som republikanernas presidentkandidat. Jag tror det inte. Men man ska nog aldrig räkna bort Sarah Palin...

Måste också nämna att det finns minst två alternativa "Going Rogue"-böcker, "Going Rouge - an American Nightmare" (med texter av bland andra gänget runt The Nation) samt "Going Rouge, The Sarah Palin Rogue Coloring & Activity Book". Märkligt nog släpps även dessa precis nu...

Avrättningen genomförd

Hans försvarsadvokaters överklaganden och vädjanden om nåd hjälpte inte. John Allen Muhammad, den s k Beltway Sniper, dödförklarades på det närmast ironiska klockslaget 9.11 nu i kväll, amerikansk tid. Han avrättades av delstaten Virginia och vittnen berättade efteråt att allt gick lugnt till och att Muhammad inte sa ett ord innan han somnade in efter den första injektionen av de totalt tre.

Se även mitt förra inlägg.

Avrättning i grannstaten

För sju år sedan höll John Allen Muhammad en stor del av DC-regionen i skräck. Vi har vänner som fortfarande ryser när de tänker tillbaka på hösten 2002. Varje gång de steg ur bilen för att handla eller för att tanka, såg de sig oroligt omkring. Barnen hölls inomhus. Skolorna utökade bevakningen.

The Beltway Sniper dödade sammanlagt tio personer och skadesköt ytterligare tolv. Utan logik och helt slumpartat sköt han ner sina offer från en specialinredd skåpbil. Slutligen, efter mer än sex veckors intensiva spaningar kunde han och Lee Boyd Malvo, en 17-årig vän som deltog i dåden, gripas av polisen.

I morgon, tisdag, ska enligt planerna John Allen Muhammad avrättas via en giftinjektion. Avrättningen ska ske i Virginia, en av de delstater som avrättat flest personer sedan dödsstraffet togs i bruk igen efter ett beslut i Högsta domstolen 1976. Sammanlagt har 103 personer mist livet i Virginia. Bara Texas har avrättat fler, 443 personer. Totalt har nästan 1 200 personer mist sina liv som en följd av avrättningar. Mer än 1 000 av dem har dött genom giftinjektioner. Två har skjutits av en exekutionspatrull (dock efter att ha haft möjlighet att välja giftinjektion). Läs mer om denna morbida statistik på amerikanska Amnesty webbplats.

Läs även gärna ett tidigare inlägg om dödsstraff i USA.

Ytterligare ett steg mot vårdreform

Kongressens representanthus sa som väntat ja till förslaget om en amerikansk hälso- och sjukvårdsreform. Segern var dock knapp, 220 röster mot 215. Nästan 40 demokrater gick emot förslaget, en republikan stödde det.

Nu väntar en liknande omgång i senaten, där det kan bli ännu tuffare för demokraterna att få igenom nödvändig majoritet. Dessutom ser senats- respektive representanthusförslagen inte likadana ut. Det innebär att de båda kamrarna måste jämka ihop sig sinsemellan. Och som inte detta var tillräckligt... Vita huset måste också vara med på noterna och kunna ställa upp på det ihopkompromissade slutförslag som så småningom ska leda till ett gemensamt kongressförslag. Först därefter kan förslaget hamna på presidentens bord för formell underskrift.

Barack Obama hoppas att denna process ska vara klar före årsskiftet, vilket i så fall skulle innebär att han slipper äta upp sitt redan klassiska uttalande om att en sjukvårdsreform "can not wait, must not wait and will not wait another year", sagt den 24 februari i år.

Frågan är dock om han kommer att klara det. Mitt grundtips är att lagförslaget kommer att skrivas på efter årsskiftet. Kanske på ettårsdagen av tillträdandet?

Massaker på amerikansk militärbas

Minst tolv personer har dödats i samband med en massaker på militärbasen Fort Hood i Texas. Fortfarande är mycket oklart om vad som hänt, men tydligen har minst en gärningsman plötsligt öppnat eld i samband med en samling i eftermiddags, amerikansk tid. Drygt 30 ytterligare personer uppges vara skadade.

En av de döda sägs vara gärningsmannen - som uppges vara militärt anställd. Ytterligare två är misstänkta och gripna.

I amerikanska medier spekuleras nu om dådet kan vara politiskt motiverat.

Läs mer i Washington Post eller CNN.

USA: Världens värsta sopland

Min gode vän Fredrik N har märkligt nog funderat på samma sak som jag: Var tar alla sopor vägen i det här landet? USA är världens utan jämförelse största "producent" av sopor, både i absoluta tal och räknat per capita. Jag skrev om detta för en tid sedan - Det amerikanska sopberget. I inlägget nämnde jag att jag länge haft en tanke om att göra ett reportage om soporna och amerikanerna.

Nu har New York Times snott min idé (de lusläser sannolikt Amerika-reportage). I söndags publicerade man ett rep från Tullytown landfill, strax norr om Philadelphia. Det är där en stor del av staden New Yorks sopor hamnar. Det handlar om cirka 2 500 ton sopor. Varje dag. Sex dagar per vecka.

Fotnot: När man talar om ton i USA är det lika med 2 000 pound, det vill säga lite drygt 900 kilo. 2 500 ton i N Y Times är således lika med ungefär 2 200 "svenska" ton.

Om Obama, miljön och klimatet

I morgon tisdag ska förslaget om begränsningar av koldioxidutsläpp i USA diskuteras offentligt i ett av senatens utskott. Förslaget, som tagits fram av bland andra förre presidentkandidaten John Kerry, bedöms inte ha särskilt stora chanser att överleva i senaten. Ett antal demokratiska ledamöter vägrar stödja det. Man anser bland annat att förslaget är för drastiskt och att det kommer att drabba företag och produktion negativt. Eftersom det snart är dags för omval av en tredjedel av senatorerna, vill man inte gärna stöta sig med väljarna. Bäst att ligga lågt...

Kerry och hans kompisar hoppas på att flera republikanska senatorer ska ställa upp och rösta för "the climate change bill", som den kallas. Och några kommer säkert att göra det. Men inte tillräckligt många.

Det här förslaget belyser hur kongressen i USA kan fungera. Ledamöterna är valda utifrån sina geografiska tillhörigheter. Är man från en del av landet där beroendet är stort av koldioxidbaserad produktion, då ska det mycket till om man verka för en begränsing av utsläppsrätten. Hur radikal man än är.

Sannolikt kommer förslaget nu att jobbas om. Man diskuterar bl a att kompromissa genom att gå med på en utbyggnad av kärnkraften samt att tillåta så kallad off shore drill - oljeborrning ute till havs, särskilt längs den amerikanska västkusten.

Inte mycket till förändring av den inslagna amerikanska miljövägen, med andra ord. Same old.

Utvecklingen av och satsningen på alternativa energikällor går fortfarande oerhört trögt i världens mest energikonsumerande land.

Det är onekligen tragiskt att det är så svårt att få med USA på miljötåget. Precis nu träffar Fredrik Reinfeldt den amerikanska presidenten Barack Obama i Ovala rummet. Klimatfrågan lär vara en av de frågor de diskuterar. I morgon ska de träffas igen, då representerar Reinfeldt EU tillsammans med José Manuel Barroso och Javier Solana. Syftet med mötet är att involvera USA i arbetet med det internationella avtal som är på gång inför det stora klimatmötet i Köpenhamn i december.

Det lär vara en hopplös uppgift. Även om Obama personligen vill att USA ska underteckna det internationella avtalet, lär han inte ens kunna fixa att kongressen kan enas om amerikanska begränsningar av koldioxidutsläpp.