Äntligen: Den cylinderfria toarullen

Vissa saker är så uppenbara så att de inte syns för bara träden... Ett amerikanskt pappersföretag ska nu introducera den tub- eller cylinderfria toalettpappersrullen.

Det avslöjas i dagens USA Today.

Varför har ingen kommit på det förut?

Bara i USA konsumeras så många toarullar så att de tomma cylindrarna (tuberna eller vad det nu heter - den där pappcylindern som är kvar när sista biten papper är avriven) räcker till månen och tillbaka om de läggs framför varandra. Gånger två.

Eftersom det här landets invånare generellt är urusla på att återvinna, så hamnar det mesta på tippen väl förpackat i platspåsar, vilket innebär att de blir liggande där rätt länge innan de så småningom multnar bort.

Nu ska toapappersproducenten testa den cylinderfria rullen i nordöstra USA. Går försäljningen bra så planerar man att sälja över hela landet. Man ligger även i startgroparna för en världslansering. Det finns även planer på cylinderfria hushållspappersrullar.

Enligt fabrikören så blir inte rullarna exakt runda, men de fungerar hur bra som helst när man sätter in dem i hållaren.

Äntligen en grön innovation från USA! Läs artikeln här.

Sverige uppmärksammas för antimuslimsk våg

Det är verkligen inte särskilt ofta som Sverige uppmärksammas på nästan en helsida i Washington Post. Men i dag skedde det. Tyvärr är väl inte uppmärksamheten av det mer sympatiska slaget . Reportaget handlar om att även Sverige nu anslutit sig till den stora europeiska vågen av antimuslimska och främlingsfientliga politiska partier.

"Anti-Muslim feelings propel right wing - Political rise across Europe - Even in liberal Sweden resentments grow" lyder rubriken (eller rättare sagt huvudrubriken med två nedryckare som det kallades på den tiden jag jobbade som redigerare).

Texten är en ambitiös (möjligen med ett minus för att riksdag kallas "Rikstag" i artikeln)genomgång av den anti-muslimska rörelsen i Europa i allmänhet och Sverige i synnerhet. Utgångspunkten är naturligtvis den nyligen genomförda valet och Sverigedemokraternas framgångar där.

Väl värd att läsa för den som vill ha ett utanförperspektiv på sitt eget land. Reportaget kan du hitta här.

Ett annat reportagetips: I senaste numret av Fokus har jag skrivit om det kommande mellanårsvalet. Här är webbversionen.

Guvernörsvalets märkliga effekter på kartan

Det är lite drygt två veckor kvar till mellanårsvalet här i USA och den stora striden ser ut att stå om senaten. Att republikanerna kommer att plocka ett antal mandat är helt klart. Frågan är om det räcker för att ta hem majoriteten. I så fall måste de vinna tio nya platser - och det är absolut inte omöjligt att de klarar det.

De hetaste senatsvalen just nu är i Nevada, Illinois, West Virginia och Colorado där det i stort sett är dött lopp mellan de demokratiska respektive republikanska kandidaterna enligt de senaste opnionsmätningarna.

I kongressens andra kammare, representanthuset, lutar det mer åt ett maktskifte. Som det ser ut nu kommer republikanerna att erövra minst de 40 mandat som krävs - och sannolikt ytterligare minst ett tiotal.

Det tredje stora valet handlar om 37 guvernörsstolar ute i delstaterna. Även här kommer republikanerna att går framåt rejält. Guvernörsvalet är kan möjligen betraktas som måttligt intressant urifrån ett svenskt perspektiv, men detta års val är extra viktigt. Var tionde år ritas nämligen valkartan om i USA, baserat på senaste folkräkningen ("Cencus"). Delstater med folkökningar får fler mandat i representanthuset på bekostnad av delsteter med folkminskningar.

I denna omritning har guvernören i varje delstat en nyckelroll. Det är nämligen han/hon som i praktiken ritar upp de nya valdistrikten inom delstaten. Detta kan göras på olika sätt och gynna eller missgynna ett partis möjligheter att plocka mandat.

Ta till exempel Florida, som har en rätt kraftig ökning av folkmängden. Alltså kommer delstaten att kunna skicka mer folk till kongressen. Vinner den republikanska guvernörskandidaten valet kan han (Rick Scott) göra den nya indelningen för valdistrikten och han kommer garanterat rita in gränserna så att det gynnar republikanska kongresskandidater. Vinner demokraten (Alex Sink) kommer hon förstås vara kreativ åt andra hållet. Just nu leder Sink knappt i opinionsmätningarna.

Det här systemet har fått vissa valdistrikt att se helt horribla ut när man kollar in dem på en karta. Några ser ut som solfjädrar, andra består av två konsiga halvcirklar och en del består av märkliga långsmala korridorer.

Den amerikanska politiken är sannerligen något att förundras över...

För den som, likt mig själv, är en valpolitisk nörd kan jag rekommendera en jättekul webbplats där man kan följa valet utifrån en massa olika vinklar och vrår: Real Clear Politics. Kolla särskilt in deras sammanställningar av de senaste opinionsmätningarna, som uppdateras så fort det kommer in en ny mätning.

Michelle Rhee lägger ner kvasten

För ett par år sedan prydde Washingtons DC:s då relativt nya skolchef Michelle Rhee omslaget till Time. Bilden gav genklang och budskapet gick inte att ta miste på. Hon stod stadigt på ett skolgolv, med stenhård blick riktad rakt mot kameran och med en kvast i handen.

Här skulle det gamla eländiga amerikanska skolsystemet sopas ut.

Och säga vad man vill om Rhee, men hon har definitivt sett till att det hänt mycket i den amerikanska huvudstadens kommunala skolor. Hundratals lärare har fått sparken, ett stort antal rektorer likaså och drygt 20 skolor har lagts ner. Nya, unga och nyutexaminerade lärare har anställs i stort antal och elevernas mätbara studieresultat har förbättrats överlag - i några fall väsentligt.

Men under resans gång lyckades hon reta upp ungefär halva befolkningen i DC. Det var folk som inte gillade att deras skolor las ner, att deras lärare försvann eller som menade att hon ensidigt gynnade de rikare och vitare stadsdelarnas skolor framför de fattiga och svarta delarna av sta'n.

När så den nuvarande borgmästaren Adrian Fenty, som handplockade Michelle Rhee som skolchef, förlorade det nyligen hållna primärvalet mot Vincent Gray och därmed i praktiken inte kommer att fortsätta som borgmäster efter nyår, då insåg vi nog alla att det var kört också för skolchefen.

Faktum är att Gray till stora delar vann över Fenty just på grund av Rhees impopularitet.

I går kom det väntade beskeded. Michelle Rhee slutar som skolchef i DC. Det hela är en smula paradoxalt, dels på grund av skolorna i DC faktiskt förbättrats kraftigt under hennes drygt tre år här och dels för att en dokumentärfilm - "Waiting for Superman" - precis haft premiär här i USA. I filmen, som handlar om det överlag urusla amerikanska offentliga skolsystemet spelar just Michelle Rhee en bärande roll. Det är helt enkelt hon som är Superman. Hon som ska rädda skolorna.

Nu har Superman lagt ner ner kvasten och tagit sin mats ur skolan, om bildspråket tillåts.

Vad hon tar vägen härnäst är inte känt, men ett tips är att hon dyker upp någonstans på västkusten vad det lider. Hennes särbo sedan flera år, Kevin Johnson, är nämligen borgmästare i Sacramento. Johnson är för övrigt före detta professionell basketbollspelare.