Ödets timme för sjukvårdsreformen

Nio tämligen ålderstigna domare (snittåldern är 66 år) i den amerikanska Supreme Court är i centrum för den politiska uppmärksamheten för tillfället. Just nu pågår nämligen den sedan länga emotsedda förhandlingen om huruvida den två år gamla sjukvårdsreformen är laglig enligt konstitutionen eller inte.

26 av delstaterna har överklagat reformen. De menar framförallt att den nationella staten inte kan fatta beslut om ett obligatorium för befolkningen; reformen innebär ju bland annat att alla ska vara försäkrade - något förenklat förklarat. De som inte går med kommer att tillföras en straffavgift.

Det är okonstitutionellt att tvinga på folk något sådant menar främst republikanerna, vars presidentkandidater för närvarande övertrumfar varandra i kritiken mot "Obamacare". Ironiskt nog är reformen i sort sett en kopia av den sjukvårdsreform som Mitt Romney skrev under som guvernör i Massachusetts för ganska exakt sex år sedan, den 12 april 2006.

Förhandlingen i högsta domstolen kommer att pågå i några dagar. Utslaget kommer dock sannolikt inte förrän i sommar. Domstolen har i princip tre alternativ: Antingen ger man hela reformen tummen upp. Eller så slår man ner på delar av den. Eller så menar man att inget av reformen är förenlig med konstitutionen.

Oavsett vad domen kommer att bli, så kommer den att påverka höstens val kraftigt. Fem av de nio domarna är för övrigt utsedda av republikanska presidenter...

Omkring 50 miljoner amerikaner är fortfarande utan sjukvårdsförsäkring. Ytterligare några tiotal miljoner är "undersförsäkrade", det vill säga har bara en mycket påver och basal försäkring. USA:s sjukvårdskostnad, mätt i andel av BNP, är ungefär dubbelt så hög som i jämförbara länder (omkring 18 procent). De skenande kostnaderna var ett av Obamas viktigaste argument för att genomföra reformen 2010.

Oväntad jämn Super Tuesday

Den republikanska primärvalsprocessen tuffar på utan att egentligen verka närma sig ett avgörande. Och allt fler blir allt tröttare på den till synes evighetslånga proceduren - som dessutom kostar ofantligt mycket pengar.

Mitt Romney tog hem sex av tio delstater i gårdagens "Super Tuesday", men kommentarerna efteråt präglades mest av att han inte lyckades bättre. I nyckelstaten Ohio vann hann med bara några tusen röster (under en procentenhet) över Rick Santorum, som själv plockade hem tre av delstaterna.

Newt Gingrich vann som väntat i sin hemstat Georgia och trots att han bara har två delstatssegrar och ligger långt efter både Romney och Santorum när det gäller fördelningen av delegater till konventet i augusti, så vägrar han kasta in handduken. Troligen hoppas han på flera segrar nere i sydstaterna, för att så småningom satsa på gigantiska Texas. Men att han ska lyckas ta hem nomineringen känns knappast realistiskt, trots att han nu går till val på löftet att halvera bensinpriset (som är hårresande fyra dollar per gallon, vilket mostvarar ungefär sju kronor litern). Populism? Jo.

Ron Paul hade vissa förhoppningar om att äntligen vinna en delstat i går - lilleputten Alaska. Men han var inte ens nära. Däremot plockade han hem över 40 procent av rösterna i Virginia. Det berodde dock mest på att varken Newt Gingrich eller Rick Santorum lyckats "kvala in" som kandidater i delstaten. Virginia kräver nämligen att en presidentkandidat ska stödjas av minst 10 000 medborgare och det lyckades ingen av dem få ihop före sista anmälningsdagen.

Så kan det gå...

Jag kommer att skriva mer sporadiskt på Amerika-reportage under våren eftersom min agenda är ytterst välfylld. Men snubblar jag över något intressant så lär ni höra av mig. Jag finns också på twitter: @amerikareport.