Sommarens heta fråga: vården

En majoritet av amerikanerna - sex av tio - tycker att en vårdreform är viktig och bör genomföras. Det visar en ny enkätstudie som forskningsstiftelsen Kaiser Family Foundation genomfört.

Hälso- och sjukvårdsfrågan är utan tvekan sommarens heta inrikespolitiska fråga här i USA. Vi matas dagligen med mängder av reportage, nyhetsartiklar och politiska utspel. Det märks att vårdstriden nu trappas upp rejält.

Läget är enligt följande: Kongressens båda kamrar arbetar för närvarande intensivt med varsitt reformförslag. De ska presenteras innan sommarledigheten i augusti och kommer inte att se exakt likadana ut. Men enligt planerna ska de vara såpass nära varandra så att en kompromiss ska kunna nås under hösten.

Med på detta kompromisståg måste naturligtvis även Vita Huset vara.

Målet är att kunna presentera en färdig, gemensam och slutlig vårdreform innan årets slut.

Men det finns en hel del hinder på vägen. Några av de mest väsentliga stötestenarna:

• Ska det finnas en statlig försäkring verksam på samma marknad som de privata?
• Ska sjukvårdsförsäkringen vara obligatorisk för alla?
• Ska alla arbetsgivare tvingas hålla alla anställda med försäkringar?
• Ska eventuella privata försäkringskostnader vara avdragsgilla?
• Ska försäkringar som betalas via arbetsgivaren vara skattpliktiga för den anställda?
• Ska individers möjligheter att stämma en läkare för felbehandling begränsas?
• Ska de "gamla" offentliga försäkringssystemen Medicaid och Medicare skäras ner?
• Ska staten ha ett större åtagande när det gäller vårdprioriteringar?

Ovanstående lista är bara några av de mest omdebatterade vårdfrågorna.

I grunden handlar det främst om kostnader. Det amerikanska sjukvårdssystemet är extremt kostsamt. Alla är överens om att det kostar för mycket. Alla är överens om att något måste göras.

Men vad som ska göras? Ja, där tar enigheten slut.

Urbanisering av ett gigantiskt förorts-centrum

Här i USA börjar man sp smått se en ny trend när det gäller samhällsplanering. Runt 20 kilometer nordväst om centrala DC ligger ett gigantiskt köp- och kontorscentrum som heter Tysons Corner. Stället är närmast horribelt stort och består i själva verkat av ett antal olika köpcentrum, inomhusgallerior och kontorsbyggnader som tillsammans bildar en helt bilanpassad och extremt illa planerad miljö där konsumtion, service och kontorsverksamhet är helt dominerande.

I Tysons Corner arbetar totalt 120 000 personer. Men här bor bara 17 000. Varje dag pendlar således massor av folk hit. Och alla kommer de i bilar, eftersom det knappt är praktiskt möjligt att ta sig hit på annat sätt.

Således finns det väldigt många parkeringsplatser, fler än antalet anställda och boende tillsammans. Omkring hälften av Tysons Corners landyta består av parkeringsplatser eller vägar.

Man skulle kunna säga att Tysons Corner är ett extremt tydligt exempel på ett amerikanskt centrum. Utsträckt, bilanpassat, låga byggnader, jättelika parkeringsplatser, tiofiliga vägar. Några trottoarer existerar knappt. Att ta sig över motorvägen för att besöka en affär där på andra sidan gatan går inte, det finns inga övergångsställen.

Men nu håller något på att hända. Tysons Corner ska urbaniseras.

Det är väldigt intressant. Så intressant till och med att Time ägnar fyra sidor åt det i sitt senaste nummer: "A Radical Way to Fix Suburbian Sprawl. The traffic-jammed town surrondig one of America's biggest malls is being turned into a pedestrian-friendly community. Is this the city of the future?" skriver Time.

Planarbetet har pågått i flera år och har varit rejält omskrivet av lokala medier här i Washington. Projektet är stort. Väldigt stort.

Först och främst ska tunnelbanan dras ut till Tysons. Enligt förslaget ska det bli fyra stationer inom områdets gräns. En väl fungerande kollektivtrafik ska följas av en intensiv förtätning av området. Och det är främst bostäder som ska byggas. Man räknar med att det totalt kommer att bo runt 100 000 personer här på sikt, sex gånger så många som i dag.

Byggnader ska överta de stora parkeringsfälten och de breda motorvägarna. Riktiga kvarter ska anläggas. Breda trottoarer och gång- och cykevänliga stråk ska byggas. Folk ska kunna ta tunnebanan till Tysons, flanera i en stadsliknande miljö och kanske ta en eller annan tur med de miljövänliga lokalbussarna som ska trafikera den nya innerstaden i förorten. Man pratar om en "manhattanisering" av en av USA:s största och mest bilanpassade köpcentrum. Dock med en viktig distinktion: Miljötänkandet är centralt i hela planeringsprocessen.

Detta är fortfarande något helt unikt i USA. De låga byggnaderna ska ersättas med högre hus, vilket är mer effektivt ur energisynpunkt. Boende, arbete och konsumtion ska integreras vilket leder till minskat antal transporter. Väl fungerande och miljövänlig kollektivtrafik minskar bilberoendet. Och så vidare.

Man kan säga att omdaningen av Tysons Corner ligger helt i linje med den omställning av den amerikanska livsstilen som Barack Obama pratat om vid ett antal tillfällen och som han kallat nödvändigt.

Förhoppningen är att planen ska antas nu i höst och att byggstarten sedan ska kunna ske i stort sett omedelbart. Pengarna för utbyggnaden av tunnelbanan finns redan anslagna och denna del av projektet beräknas vara klar om fyra år.

Tjocka poliser som skjuter ihjäl folk

Bilden av den tjocka och snälla poliskonstapeln är sann åtminstone till hälften här i Washington DC.

Poliserna är nämligen tjocka.

Den ökade fetman i kåren har börjat bli ett problem och nu har polisledningen dragit igång en tävling som ska leda till viktminskning och ökad kunskap om kost och motion. "Biggest Loser" är namnet på tävlingen.

Biggest loser är annars oftast de fattigaste invånarna i de fattigaste stadsdelerna i DC. I går sköts två personer ihjäl av polisen i Distriktet. I det ena fallet dog en person av skottskador i samband med tumult vid en begravning. I det andra var det en 25-årig kille som, enligt vittnen, försökt fly från polisen in i en gränd. Han blev skjuten bakifrån och avled.

I går kväll samlades många personer vid platsen i nordöstra delen av stan och enligt Washington Post är missnöjet över polisens agerande stort främst bland den svarta befolkningen.

Polisen i Distriktet har ett grundmurat dåligt rykte bland de svarta, ett rykte som kan förklaras historiskt. Kåren var länge helvit och ägnade förr en stor del av sin tid till att se till att slå ner alla tänkbara medborgarrättsliga aktiviteter. Det var först i slutet av 1960-talet som de första svarta poliserna anställdes. I samma veva kom de välkända kravallerna, när stora delar av centrala Washington liknade en krigszon.

Misstänksamheten mot polisen bland african-americans är alltjämnt hög, även om det numera finns gott om svarta poliser.

Och situationen blir inte direkt bättre av att polisen fortsätter skjuta ihjäl personer till synes utan att vara tvingade till det. För något år sedan inträffade det ett uppmärksammat fall där en ung pojke, jag tror han var runt 14 år, blev ihjälskjuten av en polis från en bil. Pojken var helt obeväpnad och uppträdde inte hotfullt på något sätt. Polisen trodde att han stulit en moped, vilket visade sig vara fel.

"En ren avrättning" beskrev 25-åringens pappa dödsskottet i går. Han var intervjuad i Washington Post.

Det är händelser som dessa som gör att förtroendet för polisen i de mest utsatta stadsdelarna fortsätter vara uruselt.

Ett grundproblem är att den amerikanska polisen överlag är dåligt utbildad. Jag träffade en professor i kriminologi på en middag häromveckan och han berättade att poliskåren i USA sällan har mer än en kort introduktionsutbildning, kanske på ett par månader. I många fall knappt ens det (det ser olika ut i olka delar av landet). Det gäller särskilt fotfolket, uniformerad personal som är ute på stan och som oftast åker på larm av akut karaktär.

Det amerikanska sopberget

Jag har gått och burit på idén länge utan att göra något konkret åt den; Ett reportage om det amerikanska sopberget.

Tanken slår mig igen när jag läser en artikel på E24 om att sophämtningen blir allt dyrare i Sverige. Här i USA är den kostnaden ytterst marginell. Åtminstone på de flesta håll.

USA producerar utan konkurrens mest sopor per capita i världen. Även om medvetenheten om det ohållbara i detta faktum så sakta håller på att sprida sig, är det fortfarande fullständigt häpnadsväckande för en skandinav att se de mängder sopor som körs iväg av jättelika sopbilar varje dag från landets städer.

Det konsumeras massor - och det slängs massor. Bara ett exempel: På vår gata kommer sopbilen två gånger varje vecka. Sopmängderna som ställs fram på trottoaren är enorma. Och ungefär hälften (ingen vetenskapligt grundad utsaga, men en kvalificerad uppskattning) är fullständigt onödiga förpackningar av olika slag. Användandet av olika sorters engångsmaterial är enormt utbrett. Muggar, tallrikar, bestick är av plast även på relativt "etablerade" restaurangar och kaféer.

USA Today jämförde nyligen mängden av sopor som slängs från amerikanska hushåll med Empire State Building: Volymen sopor är lika stor som volymen i en av världens största skyskrapor.

Varje dag.

På ett år produceras således 365 Empire State Buildings i sopmängd.

Var tar alla dessa sopor vägen? Vart åker bilarna som hämtar soporna här på gatan två gånger i veckan? Var finns de gigantiska amerikanska sopbergen? Och kommer amerikanerna någonsin att kunna ändra sin livsstil och klara av att minska på sin sopmängd?

Jag återkommer förhoppningsvis med ett reportage i ämnet...

Amerikansk vårdreform allt närmare

Den stora amerikanska vårdreformen, som Barack Obama utlovat ska presenteras redan i år, blir nu allt mer konkret. USA Today rapporterar att presidenten nu preciserat sina tankar kring hur ett framtida hälso- och sjukvårdssystem ska se ut i USA.

Enligt tidningen vill han ha såväl en statligt organiserad sjukvårdsförsäkring - som ska finnas som ett alternativ till de privata - som i praktiken ett obligatorium för alla amerikaner att teckna en försäkring.

Båda dessa förslag kommer att reta upp de republikanska ledamöterna i både senat och representanthus. Och sannolikt kommer även flera demokrater, åtminstone i huset, att gå emot både den offentliga försäkringen och obligatoriet.

Just nu sitter nyckelpersoner i kongressens båda kamrar och snickrar intensivt på ett förslag till reform som enligt planerna ska presenteras före sommaruppehållet i augusti. Reformarbetet sker i intimt samarbete med Vita huset och dess vårdsamordnare Nancy-Ann DeParle. Även hälsominister Kathleen Sebelius jobbar för närvarande för högtryck med den kommande reformen.

Det kommer att bli en het politisk vårdsommar här i USA.