måndag 8 juni 2009

Det amerikanska sopberget

Jag har gått och burit på idén länge utan att göra något konkret åt den; Ett reportage om det amerikanska sopberget.

Tanken slår mig igen när jag läser en artikel på E24 om att sophämtningen blir allt dyrare i Sverige. Här i USA är den kostnaden ytterst marginell. Åtminstone på de flesta håll.

USA producerar utan konkurrens mest sopor per capita i världen. Även om medvetenheten om det ohållbara i detta faktum så sakta håller på att sprida sig, är det fortfarande fullständigt häpnadsväckande för en skandinav att se de mängder sopor som körs iväg av jättelika sopbilar varje dag från landets städer.

Det konsumeras massor - och det slängs massor. Bara ett exempel: På vår gata kommer sopbilen två gånger varje vecka. Sopmängderna som ställs fram på trottoaren är enorma. Och ungefär hälften (ingen vetenskapligt grundad utsaga, men en kvalificerad uppskattning) är fullständigt onödiga förpackningar av olika slag. Användandet av olika sorters engångsmaterial är enormt utbrett. Muggar, tallrikar, bestick är av plast även på relativt "etablerade" restaurangar och kaféer.

USA Today jämförde nyligen mängden av sopor som slängs från amerikanska hushåll med Empire State Building: Volymen sopor är lika stor som volymen i en av världens största skyskrapor.

Varje dag.

På ett år produceras således 365 Empire State Buildings i sopmängd.

Var tar alla dessa sopor vägen? Vart åker bilarna som hämtar soporna här på gatan två gånger i veckan? Var finns de gigantiska amerikanska sopbergen? Och kommer amerikanerna någonsin att kunna ändra sin livsstil och klara av att minska på sin sopmängd?

Jag återkommer förhoppningsvis med ett reportage i ämnet...

2 kommentarer:

Werner sa...

Bra initiativ att ta upp frågan om onödiga sopor, saker som produceras för att slängas. På sikt måste vi i alla länder minimera förpackningsåtgången.
Fint också med den avslutande cliffhangern, "var finns sopbergen?"

Peter sa...

Enligt samma tidning, USA Today, hamnar mer än hälften av soporna på deponeringsanläggningar (soptippar som det hette förr). En tredjedel återvinns, främst glas och papper, och resten bränns eller bara "försvinner" (ligger väl ute i naturen antar jag).