Brottsprovokation och terrorbekämpning

Det här med brottsprovokation är klart bekymmersamt. I Sverige är vi av hävd försiktiga med att provocera fram brott, i praktiken är det i princip förbjudet. Polisen eller andra myndigheter får inte rigga upp omständigheter som på något sätt kan få folk att utföra något kriminellt. Det handlar ytterst om rättsäkerhet. Är det personen eller situationen som gör brottet? Hade det överhuvudtaget blivit begått om inte någon eller något skapat möjligheten? Och är det i så fall rimligt att ställa någon till svars?

Här i USA har man generellt en helt annan syn på brottsprovokation. Det används frekvent av myndigheterna inom snart sagt alla kriminella områden - till exempel narkotika-, egendoms- och inte minst när det gäller terrorbrott.

På senare tid har medierna rapporterat om flera fall när det gäller misstänkta - eller snarare potentiella - terrorister. Senast nu i helgen greps och häktades en 19-årig kille med somalisk bakgrund i Portland, Oregon. Han anklagas för att ha försökt detonera en bil full med sprängmedel i samband med att tusentals personer samlats på ett torg för att se stadens julgran tändas.

Men bilen och sprängmedlen - som i själva verket var helt ofarliga attrapper - var ordnade av FBI-agenter som låtsades vara muslimska fanatiker.

Pojken blev enligt medieuppgifter alltmer intresserad av extrema muslimska tankegångar för några år sedan och hade gjort sin inställning tydlig via bland annat chatforum på nätet. Hans åsikter registrerades av de amerikanska myndigheterna, som började följa hans aktiviteter. De var endast verbala till att börja med, men för en tid sedan fick han kontakt med några "radikala muslimer" som hade ett konkret förslag till honom: Varför inte ställa till med ett rejält blodblad i samband med att runt 10 000 personer samlats på det centrala torget i Portland när stadens julgran tänds?

19-åringen hade en del kontakt med de "radikala muslimerna", som naturligtvis var FBI-agenter, och vid åtminstone ett tillfälle träffades de och provsprängde en mindre laddning på ett undanskymt ställe.

Planerna blev alltmer konkreta och häromdagen hade det blivit dags att gå från ord till handling. De "radikala muslimerna" hade ordnat fram en bil full med sprängmedel. 19-åringen och en annan person (FBI-agent) körde fram bilen till torget, parkerade den och gick därifrån. En stund senare gav FBI-agenten över en mobiltelefon till 19-åringen samt gav honom information om vilket telefonnummer han skulle knappa in. Detta nummer skulle sedan detonera laddningen.

19-åringen slog numret. Inget hände. FBI-agenten uppmanade honom att gå ut (de befann sig på tågstationen i Portland) för att få bättre satellit-kontakt. Han gick ut, slog numret en gång till och greps därpå av FBI.

Den här arbetsmetoden med framprovocerade terrorbrott har använt ett flertal gånger av FBI de senaste åren. Så sent som för några veckor sedan var det ett liknande fall här i Distriktet med en person som planerade att utföra ett bombattentat på tunnelbanan. Ockås han hade planerat dådet tillsammans med FBI-agenter "under cover".

Metoden har kritiserats av företrädare för den muslimska rörelsen här i USA, men har i övrigt inte lett till någon större diskussion.

Det är märkligt. Vem vet om denne 19-åring verkligen hade tänkt genomföra ett dåd av den här kalibern om han inte fått allt serverat på ett silverfat? Om han inte blivit kontaktad av dessa FBI-agenter hade han kanske så småningom slagit sina "radikala muslimska" idéer ur hågen och kommit till insikt att terrordåd inte är den rätta vägen. Som tonåring blir man normalt väldigt lätt påverkad av vad andra säger och tycker - särskilt om det är folk som är äldre och som är inne på samma spår som en själv.

Ja, det finns massor av etiska, moraliska, rättsäkerhetsmässiga och andra frågor att ställa och diskutera kring FBI:s provokationsmetoder och terrorbekämpning.

För den 19-årige Mohamed Osman Mohamud väntar nu av allt att döma ett mycket långvarigt fängelstraff. Och i medierna beskrivs hur FBI nystat upp och avslöjat ytterligare ett planerat terrordåd som kunde fått katastrofala följder.

Frågan är bara vem som skapade situationen?

Läs mer om brottsprovokationen i Washington Post.