Det är inte lätt att vara republikansk presidentkandidat och det är väl bara att konstatera att partiet inte lyckats få fram en riktigt stark utmanare till Barack Obama. Så paradoxalt nog kan Obama bli återvald inte för att han lyckats särskilt bra som president, utan för att motståndarna är för svaga.
Herman Cain, som leder opinionsmätningarna tillsammans med Mitt Romney, anklagas för olika former av sexuella trakassarier från minst fyra kvinnor - varav två trätt fram med namn. Rick Perry, som var högerflankens stora hopp så sent som för ett par månader sedan, gör bort sig gång på gång. Senast i gårdagens debatt (se videoklipp). Han är i och med detta definitivt körd som kandidat.
Michele Bachmann, en annan theparty-favorit, har också lyckats strula till det för sig bland annat genom att påstå att HPV-vaccination ger hjärnskador. Hon ligger sedan länge stadigt placerad långt ner i resultaten på opinionsundersökningarna.
Konsekvensen verkar bli att de kandidater som inte gjort bort sig - hittills - verkar vara dom som i praktiken kan erövra kandidaturen. Det gäller förstås först och främst Mitt Romney, som konsekvent håller en relativt låg och sansad profil i debatten och träget jobbat på utan att några våldsamma eller spektakulära utspel. Samtidigt finns det ju en del saker som ligger honom i fatet, främst den sjukvårdsreform han genomförde i Masschusetts som guvernör och som i princip kopierats av Obama på riksplanet. Dessutom är han mormon, vilket en del på den kristna högerkanten har svårt att acceptera. Och han har kanske inte världens utstrålning heller...
En som seglat upp på senare tid är Newt Gringrich, tidigare talman i representanthuset. Sannolikt kommer de närmaste opinionsundersökningarna visa att han på allvar börjar närma sig Romneys siffror - på Cains bekostnad. Gringrichs främsta egenskap är, lite hårddraget, att han hittills inte gjort på sig i någon större skala, även om han hade en del problem i inledningen av kandidaturen.
Men sammantaget talar det mesta fortfarande för att Mitt Romney blir den som kommer att bli republikanernas presidentkandidat. Och att Barack Obama tar hem segern.
Tack vare bristen på starka utmanare.
4 kommentarer:
Hahaha! Vad underbart att han liksom "bjuder" på den tabben alldeles själv! Det är han själv som tar upp det, utan att vara tvungen, och så kan han inte slutföra meningen... Jösses. Körd är bara förnamnet!
Jo, Perry är nog både rökt och kokt nu. Det hela är nästan jobbigt att beskåda...
Emellanåt kan jag tycka att det ställs omänskliga krav på politiska kandidater att sitta inne på en ofantlig mängd fakta, från dagisplatser och priset på en liter mjölk (viktigt förstås - fast nu måste man kunna priset på ekologisk mjölk i Sverige) till antalet kärnvapenspetsar och de senaste rönen i Lancet.
Att inte hålla reda på vilka myndigheter som skall bort låter ju lite väl ogenomtänkt. Är det så att Perry skulle försöka toppa någon som ville ta bort två myndigheter, i något försök att verka mest anti-bug-govt (vilket måhända inte är vidare genomtänkt men troligen populärt)?
Olle, jag håller med om att journalisters krav på politikers detaljkunskaper ofta blir tämligen absurda - vissa intervjuer känns mer som läxförhör än som en kritisk granskning av ideologi och politik. Men i det här fallet... Att inte ens ha koll på sina egna vallöften? När det gäller ligan republikanska-presidentkandidater-som-vill-lägga-ner-flest-federala-myndigheter leder nog Ron Paul. Han nöjer sig inte med tre, han vill ha bort fem: Commerce, Education, Energy, Interior and Housing samt Urban Development. Han är åtminstone helt konsekvent mär det gäller hans uttalade mål om en nattväktarstat.
Skicka en kommentar