torsdag 15 januari 2009

Uteliggarna körs ut från stan

Jim, en av flera hundra uteliggare som "bor" i kvarteren runt Vita Huset. Jag träffade honom i våras, i samband med att jag gjorde ett reportage om hemlöshet för en svensk tidskrift.


Ingenting får störa en presidentinstallation. De uteliggare som "bor" vid varmluftsgaller och i trappuppgångar innanför säkerhets-avspärrningarna i samband med Inaguration Day på tisdag kommer att samlas ihop och bussas ut från centrala Washington DC.

Washington Post skriver i dag att de hundratals uteliggare som vistas mer eller mindre permanent downtown ska bli transporterade till särskilda härbärgen utanför stan. Dessa kommer att hålla öppet dygnet runt från och med måndag och fram till onsdag, servera varm mat och dryck och erbjuda en sängplats för den som vill.

Det känns onekligen en smula cyniskt att de som normalt bor och vistas inne i stan, nu plötsligt inte är önskvärda. Det stör väl firandet och den bild man vill förmedla av den amerikanska huvudstaden, antar jag.

Ansvariga försäkrar dock att uteliggarna har samma rättigheter som alla andra att ta sig in i säkerhetsområdet - efter att de blivit borttransporterade till förorterna. "Det står dem fritt att ta metrobussen tillbaka till stan och ställa sig i kön för att komma innanför avspärrningarna" sa en ansvarig till The Post.

Enligt talespersoner från de organisationer som arbetar för uteliggarna kan det här leda till svåra konsekvenser för många av de personer som har byggt upp sina rutiner och vanor kring ett särskilt område i centrala stan. För dessa personer betyder det ofta väldigt mycket att dessa rutiner fungerar, att de vet var de kan sova, få mat, ha sina prylar. När de nu blir ivägkörda av myndigheterna kan det leda till oro och ångest. Många av de som bor på gatan har både fysiska och psykiska problem.

Dessutom finns det en del praktiska saker som är svåra att lösa. De flesta uteliggare har sina personliga tillhörigheter - bokstavligt talat hela sina liv - samlade på shoppingvagnar eller motsvarande. Dessa kommer inte att kunna tas med i transporten. Därför kommer uteliggarna att erbjudas att ställa in sina prylar i särskilda skjul som ska sättas upp lite här och där. Dessa skjul ska sedan låsas och bevakas fram till att hela kalaset är över.

Men många av de hemlösa kommer att ha svårt att skiljas från de enda tillhörigheter de har och de litar knappast på att myndigheterna faktiskt menar allvar när de lovar att grejerna kommer att förvaras tryggt och säkert.

Det här är kanske ett bra tillfälle för Barack Obama att försöka göra något åt orsakerna till att det finns flera hundra uteliggare i kvarteren runt Vita Huset och totalt flera tusen hemlösa i Washington DC med omnejd? För visst är det en skam för den amerikanska huvudstaden att den inte klarar av att ge tak över huvudet åt sina medborgare.

2 kommentarer:

Veronica sa...

Låter märkligt och sorgligt på samma gång. Veronica

Rolf Nilsson sa...

Den blomstrande “hemlösaindustri” vi har i Sverige idag, är ett praktexempel på kapitalismens och dess underhuggares girighet. Där människor förtjänar sina pengar i sin meningslösa karriär, där det är viktigare att hålla människor i ”utanförskap” än att hjälpa dessa in. För skulle människor få komma in skulle karriären inte bara vara meningslös, utan även värdelös.

Den totalt viljelösa debatt som pågår om våra hemlösa medborgare idag, handlar bara om “vård” istället för om det primära problemet för hemlösa (ett tryggt hem att gå till). Där det som idag kallas ”vård” och ”hjälp” kanske skulle göra någon skillnad. Det som alla dessa hjälpare verkar glömt bort i sin egen trygga lilla värld är bostadsbristen som råder på billiga hyresrätter. Bostäder som gör att människor inte dagligen vräks av de ständigt ökande boendekostnaderna.

Men våra politiker, tjänstemän och frivilligorganisationer sitter hellre i knä med nappen i mun på kapitalet och håller de monetära systemen uppbyggda runt våra hem/bostadslösa igång för sin egen överlevnads och karriärs skull.

Ett urholkat argument för att hemlösheten inte kan lösas, är att den är så komplex. Det komplexa i denna fråga är att regeringen, kommunen, olika myndigheter och frivilligorganisationerna har olika definitioner på vad en hemlös är, utifrån hur bidragen för att ”hjälpa” hemlösa fördelas.

Om vi istället använder oss av Socialstyrelsens definition, de som får i uppdrag av regeringen att sammanställa hur många hemlösa människor vi har i landet och borde då vara gällande över lag. Men ändå räknas bara de hemlösa som haft kontakt med en myndighet eller någon organisation relaterad till hemlöshetsfrågan under en mätvecka, där den senaste siffran visade 17 800 hemlösa i vårt land.

Använder vi istället forskning under samma definition som socialstyrelsen använder sig utav, då visar det sig att bland annat drygt 400 000 unga i Sverige saknar en egen bostad. Bland dem är småbarnsföräldrarna en växande andel, där totalt 46 000 unga föräldrar saknar ett eget boende enligt bostadsforskare Sven Bergenstråle.

Vidare säger Bergenstråle: Att det är en anmärkningsvärd utveckling och ett allvarligt samhällsproblem. Åtta av tio unga vill ha en egen bostad, men allt färre lyckas få det. Det är brist på hyresrätter i storstäderna och många har inte råd att köpa ett eget boende.

Hur kan vi som har ett tryggt hem att gå till, vara medlöpare till att hyrorna ideligen kan höjas och att våra nybyggen inte är att tänka på för allt fler människor i vårt samhälle på grund av allt för höga inkomstkrav för att vara aktuell. Allt detta på grund av att våra politiker och tjänstemän inte följer vår grundlag, där det står inskrivet att bostadsbeståndet ska tillgodose varje medborgares “rätt till bostad”.

För det kan väl ändå inte vara meningen att våra mindre bemedlade människor eller de som har svårt med tilliten till samhället och/eller inte själva förmår att klara av samhällets allt hårdare krav på oss som individer ska slängas ännu längre ut ur det?

Och där ska sedan alla självgoda människor förtjäna sina smutsiga pengar på att vi dagligen kastar ut ny föda åt dem.

Rolf Nilsson
Ordf. Föreningen Stockholms hemlösa