Sarah Palin charmar det konservativa USA samtidigt som diskussionen om hennes 17-åriga dotter Bristol graviditet klingade av oväntat snabbt. Många tycker säkert att det är bra att debatten om Palins gravida dotter aldrig blev riktigt eldfängd. Det är ju ändå något som bör tillhöra den privata sfären och som inte rimligen bör påverka Sarah Palins förmåga att bli vicepresident. Även Barack Obama var snabbt ute och slog fast att den här frågan är ”off limit”.
Men trots det så borde Bristol Palins graviditet väcka en del frågor och få en del varningsklockor att ringa. Hon är nämligen inte ensam. Varje år blir 750 000 amerikanska flickor under 20 år med barn. Fyra av fem av dessa graviditeter är oplanerade och ”oönskade”. Och nu stiger antalet tonårsgravideter i USA. Detsamma gäller för sexuellt överförbara sjukdomar bland unga.
Samtidigt har skolorna överlag skurit ner kraftigt på sexualundervisningen. Kan det möjligen finnas ett samband?
I USA finns det en rörelse som pläderar för att sexualundervisningen i skolorna ska inskränkas till att lära ut avhållsamhet – det som här i USA kallas för abstinence-only education.
Rörelsen och budskapet har stort stöd hos den sittande presidenten, George W Bush. Administrationen har satsat totalt 1,5 miljarder dollar på abstinence-only education. Vanlig sexualundervisning – att tonåringar får lära sig om hur kroppen fungerar, hur man använder preventivmedel, hur man kan undvika riskbeteenden och så vidare – anses i praktiken uppmana tonåringarna till sex. Och det vill man inte vara med om.
Det finns till och med särskilda partyn – purity balls – där döttrar och pappor samlas för att äta, dansa och lyssna på talare som förespråkar avhållsamhet fram till bröllopsnatten. Denna avhållsamhet gäller uppenbarligen inte sönerna eftersom varken de eller mödrarna är välkomna på dessa purity balls. Festen avslutas sedan med att döttrarna och fäderna skriver under ett kontrakt där de båda lovar att göra vad de kan för att skydda dotterns oskuld fram till äktenskapet. Ofta utbyter man dessutom ringar som ett tecken på överenskommelsen.
Det hela känns en aning muggigt, om jag tillåts tycka det.
Men är då verkligen uppmaningen till avhållsamhet ett effektivt medel mot oönskade graviditeter och könssjukdomar bland unga?
Ja, skulle ungdomarna verkligen helt avhålla sig från sex fram till att de hittat sin partner för livet, skulle naturligtvis både graviditeter och nysmittade i sexuellt överförbara sjukdomar vara noll till antal, åtminstone teoretiskt.
Problemet är bara att ungdomar inte avhåller sig. Tonåringar har sex i USA, precis som på alla andra håll i världen, alldeles oavsett vilken sexualundervisning de får i skolan – eller inte får. Sex finns runt omkring oss och alla ungdomar påverkas mer eller mindre av intryck från filmer, musik, tidningar, böcker.
En förklaring till att tonårsgraviditeter och könssjukdomar ökar kan helt enkelt handla om brist på kunskap.
Det finns det inga studier som tyder på att strategin med abstinenc-only gett resultat. Nya data visar att det snarare är tvärtom. Uppföljningar som gjorts av effekterna av uppmaningen till avhållsamhet bland tonåringar visar nämligen att de sexuella mönstren och aktiviteterna i stort sett inte förändrats alls under de snart tio år som Bush-administrationen satsat sina miljardbelopp.
Och nu ökar således antalet tonårsgraviditeter i USA. Unga som smittats av sexuellt överförbara sjukdomar ökar likaså. Mellan åren 2005 och 2006 ökade antalet rapporterade fall av t ex klamydia med nästan 6 procent. Även HIV är på uppgång igen här i USA.
Användningen av preventivmedel, inklusive kondom, sjunker. Färska siffror från den amerikanska motsvarigheten till Smittskyddsinstutet, CDC , visar att ungefär 25 procent av tonåriga flickor som sexdebuterat blivit smittade av någon form av sexuellt överförd sjukdom.
Totalt sett, menar en del experter, indikerar detta att strategin med avhållsamhet som metod är en ren katastrof. Den leder till att unga flickor och pojkar riskerar att göra sina sexuella debuter utan goda kunskaper eller vettig information om risker med sexuella aktiviteter eller hur man kan skydde sig och sin partner. Följderna av denna okunskap börjar vi nu se i statistiken.
John McCain, mannen som kan bli USA:s näste president, har uttalat sitt stöd för abstinence-only strategin. Sarah Palin, som kan bli USA:s nästa vice president, är aktivt för abstinence-only education.
Sarah Palin har hittils inte gått på offensiven när det gäller moralfrågor. Under den tid som är kvar till valet kommer hon dock knappast kunna undvika ämnen som rör det ökade antalet tonårsgraviditeter, ökade antal smittade i könsjukdomar och de samband som kan finnas med den sittande administrationens satsningar på abstinence-only education och den parallella minskningen av traditionell sexualundervisning i skolorna.
Förhoppningsvis kommer det då igång en nyanserad diskussion om vilka nackdelar det finns med att endast predika avhållsamhet i de amerikanska skolorna.
Sarah Palin kan med andra ord ofrivilligt sätta fokus på en fråga som USA behöver gå till botten med. Det ska bli intressant att se om det går att dra några lärdomar utifrån Bristol Palins graviditet.
För övrigt kan nämnas att också Sverige har haft en liten roll i debatten om tonårsgraviditeter. Förra ett par veckor sedan publicerade nämligen Washington Post en stor artikel om att forskare vid Karolinska Institutet i Stockholm funnit en gen som gör män mindre benägna att vara monogoma. Det här förklarar varför diskussionen är så fokuserad på flickornas roll och varför pojkarnas betydelse och ansvar knappt nämns i sammanhanget, menar Courtland Milloy, kolumnist i Washington Post.
Med andra ord: ”Blame the gene”.
2 kommentarer:
"Förhoppningsvis kommer det då igång en nyanserad diskussion..."
Skulle det offentliga amerika klara av att föra en nyanserad diskussion kring sex? Låter osannolikt i mina öron. Men du har la förvisso lite mer direkt erfarenhet av denna säregna folkgrupp av offentliga amerikaner.
Nog har du träffat någon nyanserad amerikan i New York City? Rent generellt håller jag dock med dig. Sex och amerikaner är en ytterst intressant kombination som jag skulle kunna skriva mycket om. Fast inte just nu. Hoppas NYC och Stockholm Street motsvarar förväntningarna.
Skicka en kommentar