Det är exakt åtta veckor kvar till det amerikanska presidentvalet och i dag var det en liten förövning här i DC. Det var nämligen val till stans council (motsvarar ungefär en svensk kommunstyrelse) och den lokala valkampanjen har varit intensiv med affischer på stan, debatter i tidningar och lokal-TV, annonser osv.
Styrelsen består av 13 ledamöter. DC är indelat i åtta stadsdelar, som vardera har en representant. Övriga fem ledamöter är invalda med sammanlagda röster från hela stan och har alltså ingen geografisk bas.
Att den amerikanska huvudstaden är demokratiskt sinnad finns det inga tvivel om. Av de 13 i styrelsen är 12 demokrater... Som vanligt i amerikanska politiska sammanhang dominerar vita medelålders män församlingen tämligen rejält. Detta trots att en majoritet av invånarna i DC är svarta och hälften är kvinnor.
En kvinna som det dock pratas mycket om också här i huvudstaden är Sarah Palin. Det är uppenbart att hon gjort intryck och att hennes konservativt kristna hållning är något som lockar fram stora väljargrupper på högerkanten. Enligt de senaste opinionsmätningarna har John McCains popularitetssiffror stigit rejält sedan han presenterade Palin som sin running mate.
På torsdag, årsdagen för terrorattackerna här i USA, kommer Sarah Palin att intervjuas i ett av de större TV-bolagens nyhetsmagasin. Många tror att detta kommer att bli det första riktiga testet för Palin.
Att intervjun ska sändas just den dagen är ingen slump Detta symboliska datum åker nämligen Sarah Palins son till Irak som soldat.
1 kommentar:
"Journalistiken – och då särskilt vissa delar av nyhetsjournalistiken – befinner sig i en allt djupare förtroende- och trovärdighetskris" skriver du. Jag håller helt med dig. Mina erfarenheter gör att jag har en kritisk, skeptisk, ifrågasättande inställning till allt vad massmedia presenterar.
Journalister verkar inte drivas av en ambition att försöka ge en så sann och balanserad bild som möjligt av den situation, händelse eller nyhet de presenterar utan de är inte trovärdiga därför att de dels inte veerkar ha satt sig in i frågan - man är ibland generande okunnig - dels ensidigt fokuserar på det som är upphetsande och har ett attraktionsvärde.
Låt mig ta torsdagens artiklar i Expressen om den nya partikelacceleratorn på CERN i Geneve som exempel.
"Ja! Vi överlevde" var rubriken och budskapet. "Forskarnas teori om undergången var fel: "Kul"" var rubriken över artikeln och slutligen "Hur firar du att jorden inte gick under?" med 10 tillfrågade (med bild) som svarar. Och dagen innan stor helsida med rubriken "Forskare: I dag går jorden under".
Faktum är att onsdagens försök på CERN var ju bara att se om acceleratorn klarade av att skicka en protonstråle åt ett håll. Först om några veckor sker försöket att skicka strålar åt båda hållen och försöka åstadkomma en kollision.
När det lyckas uppstår den situation som vissa personer fruktar kan ge upphov till ett svart hål som skulle uppsluka jorden. Man refererar till professor Otto E. Rössler vid universitetet i Tübingen. Man nämner inte (har inte tagit reda på?) att han är professor emeritus i teoretisk kemi och ställer inte frågan hur relevanta hans kunskaper är beträffande protonkollisioner och svarta hål. Inte heller att han är en högst kontroversiell person inom universitetet. En snabb koll på nätet (kunskaper i tyska är en förutsättning) ger en bild av honom som gör att jag blir ytterst tveksam till att hans åsikter är så väl grundande att de alls håller för vad en annan kampanjartikel i Expressen den 10 september uttrycker med följande rubrik och ingress
Därför måste Big Bang-maskinen stoppas
Klockan 09.00 trycker forskarna på Cern på knappen. Då startas maskinen som enligt kritikerna kan hota allt liv på jorden.
Otto E. Rösslers, professor på universitetet i tyska Tübingen, är en av projektets argaste kritiker. Rössler hävdar att det är oansvarigt av Cern-forskarna att utföra experimenten.
Ingen av de befintliga experterna på området citeras eller refereras till i artikeln.
Alltså
• en direkt felaktighet: onsdagens försök på CERN omfattade inte protonkollisioner, den händelse som är den kritiska
• referens till en enda kritiker utan att beskriva hur (ir)relevanta professor Rösslers kunskaper är på området
Genom att överdriva riskerna och bara citera en kritiker med spektakulära åsikter så snedvrider man hela debatten för att skapa upphetsning: ”Tänk om världen går under!”
Journalister i hela världen – skärp er!
Skicka en kommentar