Wall Street-protesterna sprider sig

Den så kallade "Occupy Wall Street"-aktionen, protesterna intill New Yorks Citys finanskvarter, går nu in på sin tredje vecka och håller på att utvecklas till något av en folkrörelse.

Demonstrationen - mot finansvärldens girighet och för ökad social rättvisa och jämlikhet i USA - började som en liten och rätt spontan aktion den 17 september. Initiativet kom från Adbusters, en konsumtionskritisk kanadensisk miljöorganisation, som tidigare bland annat gjort sig känd för att ha proklamerat en internationell "Buy Nothing Day". Ockupationen av wall Street sägs vara inspirerad av bland annat den "arabiska våren".

"Occupy Wall Street" har kontinuerligt vuxit i storlek de senaste veckorna och fått alltmer uppmärksamhet, inte minst i amerikanska medier. I lördags var flera tusen personer på plats runt demonstrationens centrum strax intill Brooklyn Bridge och senare samma dag greps omkring 700 personer efter att de ockuperat bron under ett par timmar.

Protesterna har nu också spritt sig till över tio andra ordet runt om i USA och i helgen hölls demonstrationer i till exempel Los Angeles, Chicago, Boston och Denver.

Demonstrationen är ovanlig på flera sätt. Förutom initiativtagaren Adbusters, så är det ingen av de stora traditionella vänsterorganisationerna som officiellt står bakom den. Aktionen har dock fått mycket sympatiyttringar från såväl fackföreningar som progressiva politiker och en del kändisar (bland annat har rockgruppen Radiohead publicerat ett stöduttalande och det också rykten om att bandet skulle spela i parken i fredags, men det skedde aldrig).

Det finns inga uttalade, valda eller självutvalda talespersoner. Alla som är på plats representerar sig själv och ingen annan. Rörelsen har en inofficiell webbplats och naturligtvis både Facebook- och Twittersida. Dessutom någon slags webbsida via Adbusters. Ingen av dem gör några anspråk på att vara en formell röst för demonstranterna och de innehåller inga plakatmässiga budskap. Det närmaste ett gemensamt uttalande som demonstranterna - åtminstone de flesta - verkar ha ställt sig bakom kan ungefär översättas med att "vi 99 procent av folket tolererar inte längre den girighet och korruption som 1 procent står för" ("the one thing we all have in common is that We Are The 99% that will no longer tolerate the greed and corruption of the 1%").

Många ser de här protesterna som början på en sedan länge efterlängtad reaktion mot den konservativa Teaparty-rörelsen. I vintras gick det en liknande protestvåg med vänsterperspektiv runt i landet, med start i Wisconsin. Den var dock betydligt mer organiserad och styrd från fackliga organisationer och dog mer eller mindre ut efter någon månad.

Det återstår att se om den protesten blir mer långlivad och om den kommer att få någon politisk kraft eller inverkan. Intressant att notera är att påfallande många av demonstranterna som uttalat sig i olika sammanhang, inte i första hand är kritiska mot högerkrafterna i USA. Istället skjuter de in sig på president Obama och att han inte tillräckligt kraftfullt tagit ställning för de svaga och utsatta i samhället och inte heller markerat tydligt mot finansvärlden och de stora bolagen.

Bostadslösheten ökar i USA

Som ett brev på posten kommer nu de första preliminära siffrorna som visar att antalet hemlösa stiger i USA. I våras skrev jag ett reportage i ämnet för en svensk tidning. Statistiken visade då att antalet hem- eller bostadslösa varit ungefär detsamma under de senaste åren och i vissa städer även minskat.

Problemet är bara att USA haft en långvarig högkonjunktur och i själva verket borde hemlösheten ha minskat betydligt mer under den här tiden. I artikeln skrev jag att många är bekymrade över den här situationen. Det finns risk för en kraftig ökning av bostadslösheten när ekonomin blir sämre. Och nu är vi där.

USA Today rapporterar i dag att antalet utmätningar på grund av att folk inte klarar av sina bostadslån, ökat med 300 procent på tre år. I år har redan mer än två miljoner amerikanska bostäder tagits över av långivaren (foreclosure) och sålts för att lösa lånen - eller åtminstone delar av dem.

Som en direkt följd stiger antalet hushåll som saknar fast bostad. I de flesta amerikanska storstäder är det nu fler familjer som söker tillfällig bostad eller bostadsstöd ("house aid or shelter") jämfört med för ett år sedan. I några fall, som i New York City, handlar det om ökningar på 30 procent på ett år.

Här i washington DC har borgmästaren, demokraten Adrian Fenty, beslutat om ett ambitiöst program med målet att bostadslösheten ska vara borta inom tio år. Programmets första två år har varit framgångsrika, men med den ekonomiska krisen lär målet bli svårt att nå.