Kan pengar göra forskare mer pratglada?

Tidningen Journalisten berättade nyligen att forskare vid Aalborgs universitet i Danmark får extra lön om de förekommer flitigt i medierna. Det är rektorn för universitetet som infört denna bonus.

Intressant försök. Forskningens isolering och brist på insyn och från övrigt samhällsliv är ett generellt problem, även om det så sakta håller på att bli bättre. jag vet av egen erfarenhet, både som verksam journalist och som utbildare i medierelationer, att många forskare - för att inte säga den absoluta majoriteten - är medieskeptiska, mediekritiska och rentav medierädda.

"Det blir ändå alltid fel, bäst att säga nej".

Det är naturligtvis en fullständigt felaktig taktik, även om jag har stor förståelse för att många känner så här. Den som kan ämnet bäst bör finnas till hands för att förklara och i möjligaste mån bidra till att missförstånd och misstag undviks i samband med en publicering.

Journalister skriver oavsett vem de får tag på - förutsatt att en story är tillräckligt intressant. Med den vetskapen är det lätt att förstå vikten av tillgänglighet. Annars är det verkligen en stor risk att det blir tokigt och fel när inslaget eller artikeln offentliggörs. Och dåhar forskaren gjort sig själv en otjänst.

Universitet och högskolor har sedan drygt tio år något som kallas "tredje uppgiften". Den innebär, förutom de ordinarie uppdragen forskning och utbildning, att man aktivt ska samverka med det omgivande samhället och också informera om sin verksamhet på ett öppet och förståeligt sätt.

De flesta högskolor och universitet har tagit denna tredje uppgift på allvar och det fungerar överlag betydligt bättre i dag jämfört med för 10-15 år sedan. Åtminstone centralt på skolorna. Man har satsat på kommunikationsenheter, ser till att skicka ut pressmeddelanden och är normalt oerhört hjälpsam mot journalister som söker information, fakta eller någon att intervjua.

Däremot har den tredje uppgiften svårt att få gehör och fäste ute i forskarsamhället. Kanske kan en extra bonus på löneavin ge ett incitament för att göra forskarna mindre medieskeptiska och mer pratglada?

Det är också intressant att se skillnaden mellan inställningen i USA och i Sverige. Jag har under min tid här i DC redan hunnit intervjua eller haft kontakt med ett antal forskare på högre eller lägre nivåer. De har alltid varit oerhört tillmötesgående, snabba med att återkomma när jag sökt dem och tagit sig tid att förklara och även rätta mig de gånger jag haft fel eller missuppfattat något. Här har svenska forskare något att lära.

För den intresserade finns en väldigt bra bok att läsa som bland annat handlar om det här. "Möte med massmedier" (Liber). Författare? Alltför blygsam för att skriva ut namnet...

Tungt drickande på 21-årsdagen

En undersökning gjord av University of Texas i Austin visar att studenter som fyller 21 år super till rejält i samband med sin födelsedag.

Att fylla 21 är speciellt i USA eftersom de flesta delstater har denna ålder som gräns för att man ska få köpa och dricka alkohol. Med åren har det blivit alltmer fokus på denna 21-årsdag, särskilt bland studenter på universitet och college. Har man inte supit sig full innan så gör man det nu.

Undersökningen visar att manliga studenter i genomsnitt drack tolv drinkar och kvinnorna nio på sin födelsedag. Åtta av tio av de studenter som svarade på enkäten, vittnade om någon form av "tråkig konsekvens" på grund av drickandet, t ex baksmälla (54 procent), minnesluckor (44 procent), kräkningar (34 procent). En av fyra skämdes i efterhand för sitt beteende och nästan 20 procent sjukskrev sig dagen efter sin 21-årsdag.

Studien presenteras samtidigt som det här i USA pågår en diskussion om att sänka åldergränsen för alkohol till 20 år på universiteten.