Vi har ju redan kunnat konstatera det via våra egna skolbarn, men nu finns det även på papper. Dagens USA Today har ett större grävrep om att den mat som serveras i landets skolor ofta håller rätt urusel kvalitet. Det är lite roligt att en av de grävande reportrarna är Pete Eisler, en av våra vänner här i DC. Nyheten slogs upp stort i USA i dag och Pete intervjuades bl a i CNN.
Staten här i USA köper upp och levererar årligen tusentals ton mat till landets skolor. Det är ett sätt för främst de fattiga kommunala skolorna att kunna erbjuda eleverna skollunch, och ofta även frukost, till rimliga kostnader för föräldrarna. På vår kommunala skola kostar t ex lunchen 1,25 dollar (en dryg tia). Utan de statliga leveranserna hade skolmaten kostat betydligt mer.
USA Today har tittat närmare på vilka krav som staten ställer på de kött- och kycklinguppköp som görs. Det visade sig att statens krav på kvalitet och livsmedelhygien när det gäller mat till skolmat är betydligt lägre än motsvarande krav som snabbmatskedjor ställer på sina leveranser.
Här i USA har man i åratal diskuterat skolmatens kvalitet. Dels när det gäller det näringsmässiga innehållet (för mycket fett och socker), dels kvaliteten och hygienen. Det har varit ett antal större och mindre skandaler under årens lopp, där undermålig mat serverats till skolbarn - med utbrott av salmonella, matförgiftningar och allmänt illamående som följd.
President Obama - som just nu sitter på sitt Air Force One på väg till Oslo för att ta emot fredspriset - har tidigare sagt att skolmaten kvalitet och näringsmässiga innehåll är mycket viktigt. För många barn är skollunchen den enda lagade maten som de får under dagen. Även Michelle Obama har engagerat sig i matfrågan och bland annat inlett olika projekt för att få barn att äta mer hälsosamt.
Visar inlägg med etikett Nobels fredspris. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Nobels fredspris. Visa alla inlägg
onsdag 9 december 2009
söndag 11 oktober 2009
Om den norska nobelpriskommittén
"Maybe Obama was awarded because he didn't smack Joe "You lie!" Wilson".
Skämten kring fredspriset börjar hagla i amerikanska medier. För en gångs skull är höger och vänster i stort sett överens om något här i USA. Beslutet att ge Barack Obama fredspriset var fel, fel, fel.
Det hela börjar bli en aning pinsamt för den norska fredspriskommittén. Jag har precis kikat igenom några av de tjocka söndagstidningarna här i USA och det finns gott om kommentarer kring utnämningen. Alla verkar vara kritiska till beslutet. Någon kallar kommittén naiv. En annan utmålar dess ledamöter som "politiskt korrekta vikingar" som inte förstår särskilt mycket av konsekvenserna av utnämningen. En tredje är inne på att norrmännen på detta sätt missgynnar fredssträvanden och därmed helt missat poängen. "Eftersom kommittén är politisk tondöv kommer den aldrig att erkänna sitt misstag", skriver en fjärde. Och så vidare.
Konservativa tidningen Examiner har placerat Fredspris-utnämningen på första plats i veckan ""Ten worst ideas of the week" och rubricerar med "Nobel no-no". Skribenter och debattörer på högersidan tar upp det faktum att både Ryssland och Kuba var tidigt ute och gratulerade Obama till priset: "Tydligare än så kan det ju inte sägas att vi är på väg käpprätt åt skogen med det här landet" kan väl en sammanfattning av deras inlägg lyda.
Från vänsterhåll är man milt uttryckt upprörd över att en president som inte lyckats genomföra knappt något av det han lovat när det gäller fredssträvanden - och som gick till val på att den amerikanske militära närvaron i Afghanistan skulle öka snarare än minska - får det finaste av alla fredspriser som finns.
Kort sagt; Inte många verkar särskilt imponerade av den norska kommittén. Jag tror man kan inkludera presidenten själv i den gruppen. Han hade nog gärna sluppit detta pris.
Undantag finns dock. Vänsterskribenten John Nichols, som aldrig tvekat när det gäller att kritisera Obama och som jag själv intervjuat av just det skälet, är en av de verkligt få som tycker att norrmännen fattat rätt beslut. Läs hans inlägg här.
Skämten kring fredspriset börjar hagla i amerikanska medier. För en gångs skull är höger och vänster i stort sett överens om något här i USA. Beslutet att ge Barack Obama fredspriset var fel, fel, fel.
Det hela börjar bli en aning pinsamt för den norska fredspriskommittén. Jag har precis kikat igenom några av de tjocka söndagstidningarna här i USA och det finns gott om kommentarer kring utnämningen. Alla verkar vara kritiska till beslutet. Någon kallar kommittén naiv. En annan utmålar dess ledamöter som "politiskt korrekta vikingar" som inte förstår särskilt mycket av konsekvenserna av utnämningen. En tredje är inne på att norrmännen på detta sätt missgynnar fredssträvanden och därmed helt missat poängen. "Eftersom kommittén är politisk tondöv kommer den aldrig att erkänna sitt misstag", skriver en fjärde. Och så vidare.
Konservativa tidningen Examiner har placerat Fredspris-utnämningen på första plats i veckan ""Ten worst ideas of the week" och rubricerar med "Nobel no-no". Skribenter och debattörer på högersidan tar upp det faktum att både Ryssland och Kuba var tidigt ute och gratulerade Obama till priset: "Tydligare än så kan det ju inte sägas att vi är på väg käpprätt åt skogen med det här landet" kan väl en sammanfattning av deras inlägg lyda.
Från vänsterhåll är man milt uttryckt upprörd över att en president som inte lyckats genomföra knappt något av det han lovat när det gäller fredssträvanden - och som gick till val på att den amerikanske militära närvaron i Afghanistan skulle öka snarare än minska - får det finaste av alla fredspriser som finns.
Kort sagt; Inte många verkar särskilt imponerade av den norska kommittén. Jag tror man kan inkludera presidenten själv i den gruppen. Han hade nog gärna sluppit detta pris.
Undantag finns dock. Vänsterskribenten John Nichols, som aldrig tvekat när det gäller att kritisera Obama och som jag själv intervjuat av just det skälet, är en av de verkligt få som tycker att norrmännen fattat rätt beslut. Läs hans inlägg här.
fredag 9 oktober 2009
Om Obama som fredspristagare
Ursäkta den ringa uppdateringen här på Amerikareportage. Anledningen är helt enkelt att jag har fullt upp med jobb. Men jag kan naturligtvis inte låta bli att kommentera det faktum att Barack Obama utsetts till fredspristagare av den norska nobelpriskommittén.
Reaktionerna har här i USA, precis som på de allra flesta andra håll i världen verkar det som, mest präglats av förvåning. Även Obama själv verkade uppenbart pinsamt berörd och möjligen även en aning irriterad när han kort kommenterade utmärkelsen i dag.
Och den uppriktigt sagt väldigt konstiga utnämningen kritiseras från både vänster och höger i USA. Från vänster är man upprörd över att en president som snarast utökat krigsaktiviteterna i Afghanistan och som hittills inte i praktiken minskat insatserna i Irak och som på det hela taget pratat mer än verkat, ska vara den som får Nobels fredspris. Och från höger är man kritisk till bland annat att Obama nu bakbinds och inte kommer att agera lika kraftfullt mot talibaner och al qaida. Dessutom är man upprörda över att varken Reagan eller Bush blev fredspristagare...
Reaktionerna har här i USA, precis som på de allra flesta andra håll i världen verkar det som, mest präglats av förvåning. Även Obama själv verkade uppenbart pinsamt berörd och möjligen även en aning irriterad när han kort kommenterade utmärkelsen i dag.
Och den uppriktigt sagt väldigt konstiga utnämningen kritiseras från både vänster och höger i USA. Från vänster är man upprörd över att en president som snarast utökat krigsaktiviteterna i Afghanistan och som hittills inte i praktiken minskat insatserna i Irak och som på det hela taget pratat mer än verkat, ska vara den som får Nobels fredspris. Och från höger är man kritisk till bland annat att Obama nu bakbinds och inte kommer att agera lika kraftfullt mot talibaner och al qaida. Dessutom är man upprörda över att varken Reagan eller Bush blev fredspristagare...
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)