Knappt men klart för reformen

Knappt men klart, brukar det heta i sportsammanhang.

Samma sak kan man säga om amerikanska högsta domstolens beslut om "Obamacare". Med röstsifforna fem mot fyra röstade domstolen igenom att reformen - med några förbehåll - är konstitutionell. Seger för Barack Obama, med andra ord.

Jag cyklade själv över till HD denna morgon för att kolla läget. Massor av journalister på plats och demonstranter och allmänt nyfikna strömmade till hela tiden.

När beslutet offentliggjordes rådde en hel del förvirring till att börja med. Flera medier, med CNN i spetsen, missuppfattade domen och rapporterade under nästan tio minuter att domstolen gjort tummen ner för sjukvårdsreformen. Men så var alltså inte fallet.

Frågan är om HD:s beslut gynnar eller missgynnar Barack Obamas återvalschanser.

Hur som helst lär sjukvårdsreformen åter segla upp som den viktigaste valfrågan vid sidan av ekonomin och jobben. Mitt Romney har ju lovat att riva upp reformen så fort han får chansen. Och med en majoritet i kongressens båda kamrar - som kan bli följden om republikanerna surfar på en framgångsvåg även i detta val - lär han ha rätt stora möjligheter att stoppa åtminstone stora delar av reformen.

Det hade varit förödande för USA om HD krossat sjukvårdsreformen. Landet måste helt enkelt skapa ett försäkringssystem som fungerar mer effektivt och som omfattar alla medborgare.Allt annat är en ekonomisk katastrof för det här landet. En sammanhållen och genomtänkt sjukvårdsstruktur är helt nödvändig.

Ja eller nej eller kanske till sjukvårdsreformen?

Troligen har högsta domstolens nio ledamöter haft beslutet formulerat under rätt lång tid. Åtminstone om man får tro jurister som uttalar sig i diverse medier. Möjligen ända sedan strax efter de öppna förhandlingarna i mars.

Inte ett ord har läckt ut.

I morgon, torsdag, kommer en av domstolens viktigaste och mest uppmärksammade domar i modern tid: Är Barack Obamas hälso- och sjukvårdsreform okej enligt den amerikanska konstitionen?

Är svaret ja, så innebär det grönt ljus för reformens fortsättning. Är svaret nej, så blir det tvärstopp.

Men svaret kanske blir varken eller. Eller kanske. Eller delvis. Eller rätt så okej.

Oavsett vad så är det en hel del här i USA som är nervösa just nu. Många av de runt 50 miljoner personer som är utan försäkring. De som bundit upp sina karriärer på att genomföra eller förstöra reformen. Ekonomer, politiker och andra som skräms av de skenande sjukvårdskostnaderna - drygt 16 procent av BNP vilket är ungefär dubbelt så mycket som alla andra jämförbara länder. Försäkringsbolagen. Sjukvårdsantällda. Vanligt folk.

Strax efter klockan 10 i morgon förmiddag (lokal tid) vet vi vad högsta domstolen tycker om reformen.

Både förespråkare och motståndare laddar upp.

Väldigt mycket står på spel.

Om vårdreformen

I går skrev Barack Obama under den historiska sjukvårdsreformen. Vissa förändringar kommer att genomföras så gott som genast, andra kommer senare. Totalt ska reformen vara helt genomförd inom tio år.

Motståndarna har dock inte givit upp. Bland annat förbereder sig nu ett antal delstater (minst 14) för att överklaga beslutet, eftersom man menar att det strider mot konstitutionen och att det går får långt in i delstaternas självbestämmanderätt.

Ärendet lär utan tvekan hamna i Supreme Court snarare förr än senare...

Den som vill läsa min sammanfattning av den amerikanska sjukvårdsreformen och vad den innebär i praktiken kan gå in på Läkartidningens webbupplaga.