Om tron som kan försätta berg och avgöra val

Mellanårsvalet är över här i USA och resultatet blev väl ungefär som väntat: Republikanerna gick framåt stort och tog över majoriteten i representanthuset. Senaten är fortfarande demokratiskt, men man förlorade sex mandat. Det mest glädjande för demokraterna var väl att Harry Reid lyckades besegra Tea Party-favoriten Sharron Angle i senatsvalet i Nevada. I övrigt var det inte så mycket att yvas över.

Nu funderar Rand Paul, som vann senastvalet i Kentucky, att starta en särskild Tea Party-grupp i kongressen. Även om flera av Tea Party-kandidaterna inte lyckades komma in i kongressen, så måste valet ändå betraktas som en rejält politiskt genomslag för denna brokiga och högljudda rörelse.

I skuggan av republikanernas framgångar och Tea Party-rörelsens avtryck på den politiska scenen, så finns det en annan stark och inflytelserik grupp inom amerikansk politik: Den konservativa kristna rörelsen.

Den kristna högern har spelat en stor och tung roll under många år och mycket talar för att dess betydelse snarare ökar än minskar. En stor del av Tea Party-rörelsen är aktiva inom högerorienterade samfund - och i många fall rör det sig om renodlat fundamentalistiska trosuppfattningar: Guds ord och Bibeln ska styra samhället.

För den som är intresserad så finns det ett längre reportage på detta tema i senaste numret av tidskriften Fokus. Min blygsamhet förhindrar mig från att berätta vem som skrivit detta alster, men det är värt att läsa...

Bristen på entusiasm kan avgöra valet

I morgon, tisdag, är det valdag här i USA och enligt opinionsmätningarna ser det ut att bli en rysare. Republikanerna kommer att gå fram rejält på i stort set alla fronter och som det verkar tar de över majoriteten i representanhuset. I kongressens andra kammare är det betydligt jämnare, främst för att nästan två av tre platser inte är valbara - senatorerna har sex års mandatperiod vilket innebär att en tredjedel av kammaren väljs om vartannat år. Hade alla senatssäten varit uppe för omval hade republikanerna sannolikt tagit över också här. De senaste opinionsmätningarna talar om att senaten kommer att delas upp i två exakt lika stora block: 50 republikaner och 50 demokrater (där ingår även två oberoende senatorer).

Barack Obama har kampanjat intensivt de sista veckorna och i lördags var det ett gigantiskt stormöte här i Washington DC; Runt 200 000 personer kom när komikerna Jon Stewart och Stephen Colbert hade kallat till en träff vid National Mall, strax nedanför kongressbyggnaden. Temat var "Restore Sanity" och det hela var någon slags liberalt färgad reaktion på Glenn Becks Tea Party-präglade massmöte "Restoring Honor" i slutet av augusti.

Frågan är dock om Obamas slutspurt och det stora mötet i helgen räcker för att demokraterna ska kunna vända det här. Det pratas allmänt här i USA om att partiets största problem just nu är bristen på entusiasm och engagemang. Många som röstade på Obama för två år sedan är besvikna på den politik som förts och även om de inte kan tänka sig att rösta republikanskt, så kommer en stor del av dem stanna hemma på valdagen. Vilket förstås gynnar republikanerna, som dessutom ser ut att få en rejäl uppslutning bland sina väljare.

Detta "enthusiasm gap" kan avgöra valet.

Guvernörsvalets märkliga effekter på kartan

Det är lite drygt två veckor kvar till mellanårsvalet här i USA och den stora striden ser ut att stå om senaten. Att republikanerna kommer att plocka ett antal mandat är helt klart. Frågan är om det räcker för att ta hem majoriteten. I så fall måste de vinna tio nya platser - och det är absolut inte omöjligt att de klarar det.

De hetaste senatsvalen just nu är i Nevada, Illinois, West Virginia och Colorado där det i stort sett är dött lopp mellan de demokratiska respektive republikanska kandidaterna enligt de senaste opnionsmätningarna.

I kongressens andra kammare, representanthuset, lutar det mer åt ett maktskifte. Som det ser ut nu kommer republikanerna att erövra minst de 40 mandat som krävs - och sannolikt ytterligare minst ett tiotal.

Det tredje stora valet handlar om 37 guvernörsstolar ute i delstaterna. Även här kommer republikanerna att går framåt rejält. Guvernörsvalet är kan möjligen betraktas som måttligt intressant urifrån ett svenskt perspektiv, men detta års val är extra viktigt. Var tionde år ritas nämligen valkartan om i USA, baserat på senaste folkräkningen ("Cencus"). Delstater med folkökningar får fler mandat i representanthuset på bekostnad av delsteter med folkminskningar.

I denna omritning har guvernören i varje delstat en nyckelroll. Det är nämligen han/hon som i praktiken ritar upp de nya valdistrikten inom delstaten. Detta kan göras på olika sätt och gynna eller missgynna ett partis möjligheter att plocka mandat.

Ta till exempel Florida, som har en rätt kraftig ökning av folkmängden. Alltså kommer delstaten att kunna skicka mer folk till kongressen. Vinner den republikanska guvernörskandidaten valet kan han (Rick Scott) göra den nya indelningen för valdistrikten och han kommer garanterat rita in gränserna så att det gynnar republikanska kongresskandidater. Vinner demokraten (Alex Sink) kommer hon förstås vara kreativ åt andra hållet. Just nu leder Sink knappt i opinionsmätningarna.

Det här systemet har fått vissa valdistrikt att se helt horribla ut när man kollar in dem på en karta. Några ser ut som solfjädrar, andra består av två konsiga halvcirklar och en del består av märkliga långsmala korridorer.

Den amerikanska politiken är sannerligen något att förundras över...

För den som, likt mig själv, är en valpolitisk nörd kan jag rekommendera en jättekul webbplats där man kan följa valet utifrån en massa olika vinklar och vrår: Real Clear Politics. Kolla särskilt in deras sammanställningar av de senaste opinionsmätningarna, som uppdateras så fort det kommer in en ny mätning.

Klent intresse för det svenska valet

Det svenska valet pågår för fullt denna söndag och i morse bläddrade jag igenom våra tidningar här i Washington DC för att läsa vad de amerikanska medierna skriver inför valet.

Inte ett ord.

Jag satte på datorn för att kolla in andra amerikanska tidningar och etermedier och vad de har om valet.

Förgäves.

Intresset för ett val i ett litet land i norra Europa verkar vara i det närmaste obefintligt. Jag har hitta några småartiklar och notiser och ett par inlägg i bloggar kopplade till större tidningar. Det är allt.

Jag antar att själva valresultatet kommer att rapporteras i morgon och jag ser att nyhetsbyrån AP med flera lagt ut texter nu under dagen. Men i övrigt ingenting inför valet, inga analyser, inga porträtt av valets profiler, inga presentationer av partierna.

Man kunde ju möjligen tycka att Sverigedemokraternas framgångar i opinionsmätningarna borde ha renderat åtminstone ett eller annat större reportage i amerikanska medier. Men icke.

Däremot ägnar amerikanska medier mycket uppmärksamhet åt det afghanska valet, vilket kanske är förståeligt med tanke på USA:s aktiviteter i landet...

Republikaner värvar till Miljöpartiet

Republikaner i delstaten Arizona värvar kandidater till den amerikanska motsvarigheten till Miljöpartiet.

Lite märkligt kan tyckas. Men orsaken är krass: Gröna kandidater lär inte ta många röster från republikanerna i valet den 2 november. Däremot kan de plocka rätt många från republikanernas huvudmotståndare, demokraterna.

Det ligger alltså i republikanernas intresse att det finns ett grönt alternativ i varje valdistrikt. Och vilka kandidater som helst duger. Republikanerna söker bokstavligt talat på gatan - bland hemlösa och uteliggare.

Det här har fått demokraterna att reagera. Partiet har skickat in en formell protest och deras juridiska ombud, Paul Eckstein, säger till New York Times:

“These are people who are not serious and who were recruited as part of a cynical manipulation of the process. They don’t know Green from red.”

Läs hela artiken här.