Japan, kärnkraften och tid för omprövning

Valaffisch från i höstas.

Det har inte byggts eller laddats en ny kärnkraftsreaktor på 15 år här i USA. Och mycket talar för att det kommer att dröja ytterligare på grund av det som nu utspelar sig i Japan.

Kärnkraftslobbyn har varit oerhört aktiv runt om i världen de senaste 10-15 åren. Och aktiviteterna har varit framgångsrika. I ett flertal västländer pågår nu byggen av eller diskussioner om nya reaktorer. I till exempel Sverige finns det sedan ett par år en överenskommelse mellan regeringspartierna som innebär en öppning för nya reaktorer. Folkpartiet hade kärnkraftsutbbyggnad som ett vallöfte och partiledaren Jan Björklund pratade om tio nya reaktorer. Han bedömde att det skulle börja byggas nya kärnkraftsverk i Ringhals, Oskarshamn och Forsmark redan under den här mandatperioden.

Nu har sannolikt allt detta förändrats. Händelserna i Japan har inneburit att vi plötsligt kommer ihåg varför kärnkraften var så ifrågasatt för 15-30 år sedan. Minnet är onekligen kort.

I Tyskland har man nu infört ett omedelbart stopp när det gäller fortsatta investeringar i nya anläggningar. Och här i USA ser vi nu början på en helt annan diskussion om kärnkraft och utbyggnad. Allt fler röster höjs för en omprövning av den rådande energipolitiken.

Barack Obama hittills framstått som något av en kärnkraftskramare. Han ser kärnkraften som det viktigaste alternativet till framförallt oljebaserad elproduktion. Presidenten har tidigare utlovat statligt stöd för minst tio nya reaktorer. Två av dem ska det, enligt vad Vita Huset tidigare sagt, fattas beslut om redan i år. Övriga åtta är på projekteringsstadiet - det handlar bland annat om en reaktor i grannstaten Maryland.

Överhuvudtaget har Obama en del problem när det gäller timing kring energipolitiken. Han hade just sagt ja till borrning efter olja - också så kallade djuphavsborrning - när BP-katastrofen inträffade utanför Louisianas kust. Och för ett år sedan kom hans utspel om utbyggnad av kärnkraften - motiverat främst med att minska USA:s beroende av oljeimport. Även klimatfrågan nämndes i sammanhanget, men det är uppenbart att just det argumentet spelar andrafiolen i Obamas energipolitik. Särskilt med tanke på att han vill utöka den inhemska oljeproduktionen och även öka förbränningen av kol för elproduktion.

Obamas satsningar på förnyelsebara energislag har hittills varit mest tomma ord. Och även om han hade haft ambitioner inom det området, så lär han få svårt att genomföra några större förändringar eftersom representanthuset nu kontrolleras av republikanerna - som av tradition har starka band med den inhemska olje- och kolindustrin.

USA har egentligen utmärkta förutsättningar att satsa på energialternativ som sol, vind, vattenkraft och biomassa. Och det finns sanslösa potential när det gäller att effektivisera och spara på energiförbrukningen generellt och elförbrukningen i synnerhet.

Men med en velande president utan en tydlig och klar linje i sin energipolitik och med en trilskande opposition så talar det mesta för att det mesta blir som det varit. Det vill säga en elproduktion baserad på fossila bränslen, ett tillfälligt stopp för kärnkraftsutbyggnad tills minnet av dess risker bleknat igen om fem-tio år och en minimal satsning på alternativ.

Läs mina tidigare inlägg om kärnkraft och energipolitik: "Svensk kärnkraftsvändning uppmärksammas i USA" och "Obama bygger ut kärnkraften"

Obama bygger ut kärnkraften

Det har inte byggts ett enda nytt kärnkraftsverk på 30 år i USA. Men nu lär det bli ändring på det. De närmaste åren kan det bli uppemot tio nya reaktorer. Och utbyggnaden sker genom ett generöst statligt lån som kommer att godkännas av Barack Obama. Det skriver bland andra Washington Post i dag, onsdag.

I sitt tal till nationen, State of the Union, pratade presidenten bland annat om att han kan tänka sig att börja borra efter olja längs kusterna, öka kol-användningen samt bygga ut kärnkraften. Uttalandena bör ses som en utsträckt hand till republikanerna, som länge krävt just detta. Obama är nämligen beroende av en uppgörelse över partigränsen i flera viktiga frågor och får att hålla oppositionen vid gott mod måste han visa att han är beredd att kompromissa.

Den amerikanska miljörörelsen är inte direkt förtjust över Obamas kärnkraftsvänliga linje. Också inom det demokratiska partiet finns det kritik, Eller som presidentens presskereterare Robert Gibbs uttryckte saken på en presskonferens i går: "(This) might not make everybode in the party completely comfortable".

USA har i dag 104 reaktorer i kommersiell drift. Genom att bevilja ett statligt lån på drygt åtta miljarde dollar, ser Obama till att det blir minst ytterligare två. Dessa ska byggas i delstaten Georgia, på gränsen till South Carolina. De slutliga besluten beräknas kunna tas under nästa år.

Dessutom har Barack Obama uttalat sitt stöd för byggandet av ytterligare omkring åtta reaktorer, som i så fall delvis skulle finansieras via förmånliga statliga lån.

Obama motiverar sitt beslut med att kärnkraften kan bidra till att minska USA:s beroende av fossila bränslen och därigenom minska koldioxidutsläppen. Dessutom menar han att satsningen på kärnkraft ökar antalet arbetstillfällen och ger USA en bättre position när det gäller spjutspetsteknologi och gynnar framtida potentiella exportinkomster.

Kritikerna menar att det egentligen mest handlar om att få republikanerna på bra humör och att Obama istället borde satsa på utveckling och forskning kring alternativa energikällor - ett område där USA ligger långt bakom andra länder när det gäller kunskap och teknik.

Svensk kärnkraftsvändning uppmärksammas i USA

De svenska regeringspartiernas energiuppgörelse - som bl a innebär att det blir möjligt att bygga ut kärnkraften i Sverige - väcker uppmärksamhet också här i USA. Och det är med en viss förvåning man konstaterar att Sverige, av många sett som ett föregångsland när det gäller miljöfrågor och satsningar på förnyelsebar energi, nu gör en 180-gradig vändning i kärnkraftsfrågan. Bland andra National Public Radio (NPR) diskuterade ämnet i morse.

I USA har man nu börjat få igång en bredare diskussion om förnyelsebar energi, som vindkraft och solenergi. I skuggan av det höga oljepriset i höstas, en kraftigt ökad medvetenhet om växthuseffekten och Barack Obamas stimulanspaket på 900 miljarder dollar (som innehåller öronmärkta investeringar för "grön energi"), har det redan börjat satsas stora belopp på utveckling av alternativ energi.

I miljödebatten här i USA har det ofta hänvisats till Sveriges - i omvärldens tycke - konsekventa satsning på alternativ energiutveckling och andra insatser för ett hållbart samhälle. För många är Sverige något av en "role model" när det gäller framåtblickande miljöpolitik. Sannolikt är det därför den svenska regeringens ändrade syn på kärnkraftsfrågan väcker intresse och också viss förvåning här i USA.

Det finns totalt drygt 100 producerande kärnkraftsreaktorer i USA. Den senaste laddades 1996. Efter det har ingen ny kärnkraft tagits i bruk här. Men det kan bli ändring på det. För ett drygt år sedan kom den första ansökan på 30 år om ett nytt kärnkraftverk in till den amerikanska kärnkraftsmyndigheten. Denna ansökan har sedan följts av flera.