De blir allt färre, de republikanska presidentkandidaterna. Häromdagen hoppade Jon Huntsman av. Huntsman var den mest moderata kandidaten i gänget och personligen trodde jag nog att han skulle hänga i ett tag till. Hans tredjeplats i det förra primärvalet - i New Hampshire - var ju trots allt en framgång för honom. Men tydligen är hans kampanjpengar i stort sett slut och enligt opinionsmätningar så har han bara rört sig marginellt uppåt i de närmaste valen, i South Carolina och Florida.
Just kampanjpengar har diskuterats rätt rejält den senaste tiden. Efter ett utslag i den amerikanska högsta domstolen får nu "politiska kommittéer", så kallade "Super-PAC:s" (PAC står för Political Action Committée) pumpa in obegränsat med pengar i "obundna" kampanjer för eller mot en kandidat. Kandidaten själv får inte ha med PAC:en att göra, åtminstone inte officiellt. Han (det är ju bara manliga kandidater kvar) får naturligtvis bedriva sin egen kampanj, men kring detta finns det betydligt fler regler och en total öppenhet - man kan enkelt kolla upp vilka som till exempel stödjer Mitt Romney och hur mycket pengar de bidragit med. Antalet dollar som varje person eller organisation får donera till en enskild kandidats kampanj är dessutom begränsat.
Men för Super-PAC:en råder i princip inga begränsningar och det finns påtvingad öppenhet.
Konsekvensen har blivit att pengar spelar en större roll i det här valet. Och då ska man veta att de spelade väldigt stor roll redan innan... De kandidater som har rika och entusiastiska anhängare har alltså helt andra förutsättningar att kunna bedriva kampanjer i det här valet, jämfört med tidigare. De kan, via sina Super PAC:ar, ödsla ut pengar på TV- och radioreklam, anställa folk som knackar dörr, trycka upp affischer och flygblad, köpa in så kallade robo-calls och så vidare.
Anhängare till Newt Gingrich har till exempel låtit producera en 28 minuter lång "dokumentär" om Mitt Romney, där han bland annat utmålas som en rå kapitalist som är beredd att offra jobb och människor för att tjäna pengar.
Det intressanta är att ingen egentligen verkar gilla det här med "Super-PAC:sen". I går var det ytterligare en i raden av republikanska TV-debatter (de börjar bli rätt tjatiga) och i slutet av den så kom frågan om dessa superkommittéer upp. Kandidaterna har anklagat varandras "Super-PAC:s" för att föra ut halvsanningar och rena lögner. Mitt Romney sa till slut att han tyckte systemet med dessa "PAC:s"är fel. Det hade varit bättre att släppa på regleringarna kring kandidaternas egna kampanjer - "Då hade vi bättre kunnat kontrollera vad som faktiskt görs och ta ansvar för det", menade Romney.
Men oavsett vilket system man väljer så kommer pengarna att fortsätta spela en avgörande roll i amerikanska val.
Eller om man vill hårddra det: Rikast vinner.
Hur var det nu Verner von Heidenstam uttryckte det i debatten kring allmän rösträtten (som på den tiden styrdes av hur rik man var)?
Det är en skam, det är en fläck på Sveriges banér, att medborgarrätt heter pengar".
Välkommen till min frilansblogg Amerika-reportage. Jag är bosatt i Washington DC och arbetar bland annat som skribent och researcher. Jag tar gärna emot tips och kommentarer via e-post (amerikareportage@gmail.com). Twitter: @amerikareport. Trevlig läsning!
Visar inlägg med etikett republikanerna. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett republikanerna. Visa alla inlägg
tisdag 17 januari 2012
tisdag 15 november 2011
Herman Cains tur att göra bort sig...
Jaha, vad ska man säga. Nu har Herman Cain, en av de åtta i det republikanska utmanarfältet inför presidentvalet, gjort en Rick Perry; gjort bort sig i samband med en utfrågning. Se klippet här nedan.
Cain, som så sent för ett par veckor sedan var uppe på ungefär samma opinionssiffror som Mitt Romney, sjunker nu som en sten i mätningarna och får nog, liksom Rick Perry, betraktas som körd i det här racet. Redan innan det här pinsamma framträdandet (om Obamas Libyen-politik), var han i utförsbacken på grund av anklagelser från flera håll om olämpliga sexuella närmanden.
Som Sveriges Radios utmärkta Washingtonkorrespondent Ginna Lindberg beskrev det nyligen, så påminner kampen om vem som ska bli republikanernas presidentkandidat om en en berg- och dalbana. Först klättrade Michele Bachmann upp som en raket. Sedan föll hon ner. Därefter stormade Donald Trump in. Och rasade. Rick Perry - upp som en sol och ner som en pannkaka. Och nu ser vi hur Cain försvinner i nerförsbacken.
Den som är på väg upp i berg- och dalbanan är Newt Gringrich. Enligt senaste opinionsmätningen från CNN ligger han nu bara två procentenheter bakom Mitt Romney (24 respektive 22 procent).
Samma Washingtonkorrespondent som ovan publicerade i morse påpassligt ett reportage om Gringrich i samband med att hon träffade honom i Iowa. Här är en länk till inslaget.
Ginna Lindberg (okej, jag råkar känna henne rätt väl...) har dessutom i dag tilldelats radionprogrammet Språkets språkpris - grattis!
Cain, som så sent för ett par veckor sedan var uppe på ungefär samma opinionssiffror som Mitt Romney, sjunker nu som en sten i mätningarna och får nog, liksom Rick Perry, betraktas som körd i det här racet. Redan innan det här pinsamma framträdandet (om Obamas Libyen-politik), var han i utförsbacken på grund av anklagelser från flera håll om olämpliga sexuella närmanden.
Som Sveriges Radios utmärkta Washingtonkorrespondent Ginna Lindberg beskrev det nyligen, så påminner kampen om vem som ska bli republikanernas presidentkandidat om en en berg- och dalbana. Först klättrade Michele Bachmann upp som en raket. Sedan föll hon ner. Därefter stormade Donald Trump in. Och rasade. Rick Perry - upp som en sol och ner som en pannkaka. Och nu ser vi hur Cain försvinner i nerförsbacken.
Den som är på väg upp i berg- och dalbanan är Newt Gringrich. Enligt senaste opinionsmätningen från CNN ligger han nu bara två procentenheter bakom Mitt Romney (24 respektive 22 procent).
Samma Washingtonkorrespondent som ovan publicerade i morse påpassligt ett reportage om Gringrich i samband med att hon träffade honom i Iowa. Här är en länk till inslaget.
Ginna Lindberg (okej, jag råkar känna henne rätt väl...) har dessutom i dag tilldelats radionprogrammet Språkets språkpris - grattis!
Etiketter:
Ginna Lindberg,
Herman Cain,
primärvalet 2012,
republikanerna
onsdag 9 november 2011
Republikansk besvikelse i Ohio efter facklig seger
I går, tisdag, var det val och folkomröstningar i flera delstater - bland annat i grannstaten Virginia, där republikanerna överlag gick framåt kraftigt och nu verkar få majoritet i båda kamrarna i delstatens parlament. Valet är ännu inte sluräknat och just nu är det väldigt tätt när det gäller den sista senatsplatsen, men det lutar åt att mandaten går till en republikan.
Men republikanerna fick också åtminstone en kraftig motgång i går.
I delstaten Ohio röstade folket nej till den republikanske guvernören Jon Kasish förslag att förbjuda fackföreningars möjlighet att teckna kollektivavtal för offentligt anställda. Den oväntat stora vinsten för fackföreningsrörelsen - 61 procent sa nej - förvånade republikanerna, som på förhand var rätt säkra på segern och Kasish var tämligen ödmjuk efter förlusten. "Vi kanske gick för fort fram", sa han bland annat i en kommentar.
Även i delstaten Mississippi åkte högerkrafterna på en smäll. Där handlade folkomröstningen i praktiken om rätten till abort - även om de röstberättigade konkret tyckte till om den klassika frågan: Ska ett mänskligt ägg betraktas som en person direkt när det befruktats? Nej, tyckte 59 procent av de röstande. Frågan har tidigare prövats i andra delstater och har aldrig gått igenom, men många trodde att konservativa Mississippi skulle bli den första delstaten att säga ja till den här definitionen av det mänskliga livet.
Så blev det alltså inte och resultatet ses som ett stort bakslag för den starka pro life-rörelsen här i USA.
Jag bör tillägga att det finns rätt många republikaner som är abortförespråkare och även en del demokrater som är benhårda pro life-anhängare, så det här är ingen klockren partskiljande fråga.
Slutligen ett tips: Sveriges Radios USA-korrespondenter är för närvarande ute på en roadtrip för att kolla hur det egentligen står till med Amerika så här ett år före nästa presidentval. Även om jag råkar vara rätt partisk i sammanhanget, så vill jag ändå säga att det är en serie oerhört intressanta reportage och nyhetsinslag som ligger samlade under vinjetten "State of the Union" på SR:s webbplats. Senast nu i morse publicerade Ginna Lindberg en fascinerande historia om hur Noaks Ark åter byggs upp i Kentucky - i formen av en nöjespark...
Ginna och Sten Sjöström kommer att vara ute på turné under en dryg vecka till och leverera ett antal reportage från olika håll i detta gigantiska land.
Men republikanerna fick också åtminstone en kraftig motgång i går.
I delstaten Ohio röstade folket nej till den republikanske guvernören Jon Kasish förslag att förbjuda fackföreningars möjlighet att teckna kollektivavtal för offentligt anställda. Den oväntat stora vinsten för fackföreningsrörelsen - 61 procent sa nej - förvånade republikanerna, som på förhand var rätt säkra på segern och Kasish var tämligen ödmjuk efter förlusten. "Vi kanske gick för fort fram", sa han bland annat i en kommentar.
Även i delstaten Mississippi åkte högerkrafterna på en smäll. Där handlade folkomröstningen i praktiken om rätten till abort - även om de röstberättigade konkret tyckte till om den klassika frågan: Ska ett mänskligt ägg betraktas som en person direkt när det befruktats? Nej, tyckte 59 procent av de röstande. Frågan har tidigare prövats i andra delstater och har aldrig gått igenom, men många trodde att konservativa Mississippi skulle bli den första delstaten att säga ja till den här definitionen av det mänskliga livet.
Så blev det alltså inte och resultatet ses som ett stort bakslag för den starka pro life-rörelsen här i USA.
Jag bör tillägga att det finns rätt många republikaner som är abortförespråkare och även en del demokrater som är benhårda pro life-anhängare, så det här är ingen klockren partskiljande fråga.
Slutligen ett tips: Sveriges Radios USA-korrespondenter är för närvarande ute på en roadtrip för att kolla hur det egentligen står till med Amerika så här ett år före nästa presidentval. Även om jag råkar vara rätt partisk i sammanhanget, så vill jag ändå säga att det är en serie oerhört intressanta reportage och nyhetsinslag som ligger samlade under vinjetten "State of the Union" på SR:s webbplats. Senast nu i morse publicerade Ginna Lindberg en fascinerande historia om hur Noaks Ark åter byggs upp i Kentucky - i formen av en nöjespark...
Ginna och Sten Sjöström kommer att vara ute på turné under en dryg vecka till och leverera ett antal reportage från olika håll i detta gigantiska land.
Etiketter:
abort,
fackföreningsrörelsen,
Mississippi,
Ohio,
republikanerna,
Virginia
tisdag 8 februari 2011
Ohelig allians kan leda till militära besparingar
GOP, Grand Old Party eller republikanerna på svenska, har en del splittringstendenser att arbeta med för tillfället. Tea Party-rörelsens frammarsch och ökade inflytande ställer en del gamla invanda republikanska "sanningar" på huvudet. Även libertarianerna, som far och son Ron och Rand Paul (båda nu i kongressen), bidrar till splittringen - fast det är väl i sig ingen nyhet. Ron Paul har ju varit en kontroversiell figur i partiet i decennier...
Att splittringen är allvarlig visar inte minst den senaste tidens interna diskussion om besparingar inom USA:s militärmakt. Vissa i vänsterkretsar talar med illa dold förtjusning om ett internt inbördeskrig inom republikanerna om synen på hur mycket man egentligen ska satsa på krigsmakten.
Traditionellt har republikanerna alltid varit för ett starkt försvar och konsekvent gått emot förslag om omfattande nedrustningar och besparingar. Det har också gällt sedan kalla kriget definitivt upphörde för 20 år sedan, med Sovjetunionens och Warsawapaktens sammanbrott (den 1 juli i år är det för övrigt exakt 20 år sedan WP formellt upphörde). I samma veva kom ju andra krig igång, först Gulf-kriget i början av 1990-talet och sedan kriget mot terrorismen tio år senare.
Men på senare tid har allt fler på högerkanten börjat ifrågasätta alla de miljarder dollar som årligen äts upp av det gigantiska amerikanska försvaret. Särskilt i ljuset av det stora statliga budgetunderskottet.
Plötsligt är tidigare heliga kor inte längre lika heliga och det går att skönja en antydan till en oväntad allians mellan dem som alltid varit för besparingar inom försvaret, de mest progressiva demokraterna, och de yttersta högerkrafterna, representerade av politiker med Tea Party-rörelsen i ryggen. De är överens om att det behöver göras kraftiga besparingar inom militären - och snabbt. Det har diskuterats nedskärningar på motsvarande 20 procent under de närmaste tio åren.
Det återstår att se hur det kommer att gå med besparingsförlslagen och -idéerna från vänster respektive höger. Inom kort kommer Barack Obama lägga fram sitt budgetförslag och då kommer det garanterat att bli diskussion också om försvarskostnaderna.
Den totala årliga kostnaden för det amerikanska försvaret är fullständigt hårresande: 1,3 biljoner dollar (en biljon = 1000 miljarder). Så det är lätt att förstå att det finns en del potentiella besparingar att göra här...
Att splittringen är allvarlig visar inte minst den senaste tidens interna diskussion om besparingar inom USA:s militärmakt. Vissa i vänsterkretsar talar med illa dold förtjusning om ett internt inbördeskrig inom republikanerna om synen på hur mycket man egentligen ska satsa på krigsmakten.
Traditionellt har republikanerna alltid varit för ett starkt försvar och konsekvent gått emot förslag om omfattande nedrustningar och besparingar. Det har också gällt sedan kalla kriget definitivt upphörde för 20 år sedan, med Sovjetunionens och Warsawapaktens sammanbrott (den 1 juli i år är det för övrigt exakt 20 år sedan WP formellt upphörde). I samma veva kom ju andra krig igång, först Gulf-kriget i början av 1990-talet och sedan kriget mot terrorismen tio år senare.
Men på senare tid har allt fler på högerkanten börjat ifrågasätta alla de miljarder dollar som årligen äts upp av det gigantiska amerikanska försvaret. Särskilt i ljuset av det stora statliga budgetunderskottet.
Plötsligt är tidigare heliga kor inte längre lika heliga och det går att skönja en antydan till en oväntad allians mellan dem som alltid varit för besparingar inom försvaret, de mest progressiva demokraterna, och de yttersta högerkrafterna, representerade av politiker med Tea Party-rörelsen i ryggen. De är överens om att det behöver göras kraftiga besparingar inom militären - och snabbt. Det har diskuterats nedskärningar på motsvarande 20 procent under de närmaste tio åren.
Det återstår att se hur det kommer att gå med besparingsförlslagen och -idéerna från vänster respektive höger. Inom kort kommer Barack Obama lägga fram sitt budgetförslag och då kommer det garanterat att bli diskussion också om försvarskostnaderna.
Den totala årliga kostnaden för det amerikanska försvaret är fullständigt hårresande: 1,3 biljoner dollar (en biljon = 1000 miljarder). Så det är lätt att förstå att det finns en del potentiella besparingar att göra här...
Etiketter:
budgetunderskottet,
militären,
republikanerna,
tea party movement
torsdag 9 september 2010
Republikaner värvar till Miljöpartiet
Republikaner i delstaten Arizona värvar kandidater till den amerikanska motsvarigheten till Miljöpartiet.
Lite märkligt kan tyckas. Men orsaken är krass: Gröna kandidater lär inte ta många röster från republikanerna i valet den 2 november. Däremot kan de plocka rätt många från republikanernas huvudmotståndare, demokraterna.
Det ligger alltså i republikanernas intresse att det finns ett grönt alternativ i varje valdistrikt. Och vilka kandidater som helst duger. Republikanerna söker bokstavligt talat på gatan - bland hemlösa och uteliggare.
Det här har fått demokraterna att reagera. Partiet har skickat in en formell protest och deras juridiska ombud, Paul Eckstein, säger till New York Times:
“These are people who are not serious and who were recruited as part of a cynical manipulation of the process. They don’t know Green from red.”
Läs hela artiken här.
Lite märkligt kan tyckas. Men orsaken är krass: Gröna kandidater lär inte ta många röster från republikanerna i valet den 2 november. Däremot kan de plocka rätt många från republikanernas huvudmotståndare, demokraterna.
Det ligger alltså i republikanernas intresse att det finns ett grönt alternativ i varje valdistrikt. Och vilka kandidater som helst duger. Republikanerna söker bokstavligt talat på gatan - bland hemlösa och uteliggare.
Det här har fått demokraterna att reagera. Partiet har skickat in en formell protest och deras juridiska ombud, Paul Eckstein, säger till New York Times:
“These are people who are not serious and who were recruited as part of a cynical manipulation of the process. They don’t know Green from red.”
Läs hela artiken här.
Etiketter:
Arizona,
demokraterna,
republikanerna,
valet 2010
torsdag 28 augusti 2008
Stort självförtroende hos demokraterna
Det är drygt tre timmar kvar innan Barack Obama ska hålla sitt sedan länge emotsedda "acceptanstal" på Invesco Field i Denver, Colorado. Förväntningarna är högt uppskruvade, minst sagt. Och det verkar inte vara något fel på självförtroendet i det demokratiska lägret.
Enligt personer som är på plats på stadion är scenen uppbyggd på ett Vita Huset-tema. Budskapet torde därmed vara klart: Vi ska in i det Ovala Rummet. Frågan är om detta budskap kanske kommer att betraktas som lite väl kaxigt...
John McCain och republikanerna ligger hur som helst inte på latsidan. Under de tre dagar som demokraternas konvent hittills pågått, har man gödslat ut reklamspotar i de nationella nyhetskanalerna. I i stort sett varje reklampaus har det varit ett inslag från republikanerna.
Dessutom är McCain redo att avslöja vem han valt till sin vice president-kandidat. Allt talar nämligen för att han redan utsett den personen. Och mycket talar för att det kommer att läcka ut vem det är redan i kväll. Allt för att ta bort en del av strålkastarljuset från Obamas show.
Enligt personer som är på plats på stadion är scenen uppbyggd på ett Vita Huset-tema. Budskapet torde därmed vara klart: Vi ska in i det Ovala Rummet. Frågan är om detta budskap kanske kommer att betraktas som lite väl kaxigt...
John McCain och republikanerna ligger hur som helst inte på latsidan. Under de tre dagar som demokraternas konvent hittills pågått, har man gödslat ut reklamspotar i de nationella nyhetskanalerna. I i stort sett varje reklampaus har det varit ett inslag från republikanerna.
Dessutom är McCain redo att avslöja vem han valt till sin vice president-kandidat. Allt talar nämligen för att han redan utsett den personen. Och mycket talar för att det kommer att läcka ut vem det är redan i kväll. Allt för att ta bort en del av strålkastarljuset från Obamas show.
Etiketter:
Barack Obama,
demokraterna,
John McCain,
republikanerna,
Vita Huset
Prenumerera på:
Kommentarer (Atom)