En månad kvar till valet

Det så kallade mellanårsvalet här i USA närmar sig med stormesteg. Om lite drygt en månad, den 2 november, ska folket här välja om hela representanthuset samt rösta om 37 av 100 platser i senaten, lika många guvernörer och många tusen andra förtroendevalda på delstats- och lokalnivåer.

Det mesta pekar mot att republikanerna kommer att ta vinna många mandat på alla nivåer. Enligt opinionsundersökningarna är trenden klar; det blåser en kraftig högervind över hela USA. Kombinationen av fortsatt hög arbetslöshet, sjunkande bostadspriser (det kom en ny rapport i dag som talar om ännu lägre priser generellt också nästa år), oror för budgetunderskottet och en allmän besvikelse på Barack Obama - som i mångas ögon inte motsvarat de förväntningar han byggde upp inför presidentvalet - gör att demokraterna har det tufft nu.

Samtidigt har Tea Party-rörelsens intåg på den politiska arenan rört om grytan både till höger och vänster. Republikanska partiet är splittrat och i delstater som Florida, Alaska, Delaware, Kentucky och Nevada har närmast högerextremistiska och Tea Party-understödda kandidater vunnit de republikanska primärvalen till senaten. Det som tidigare såg ut som klara republikanska segrar är inte längre lika klara. Extrema kandidater har svårt att attrahera den stora gruppen väljare som är mer moderata republikaner. Konsekvensen kan bli att dessa istället stödjer någon av de andra kandidaterna eller helt enkelt låter bli att rösta. I båda fallen gynnas demokraterna av detta.

President Obama är nu ute och försöker gjuta mod i partiet. Han far land och rike runt och håller mindre möten på folks bakgårdar (naturligtvis intensivt bevakade av medierna) och stora massmöten på universiteten. Hans kampanj har gett ett helt annat fokus på det kommande valet och det finns tecken på att demokraterna nu sakta håller på att få lite vind i seglen trots allt.

Frågan är dock om det inte är för sent. Hur karismatisk än Barack Obama är, så är det nog väldigt svårt att kunna vända det här på bara en månad.

Demokraterna kommer att sannolikt att förlora sin majoritet i representanthuset och dessutom ett antal platser i senaten - men dock kunna behålla en knapp majoritet där. Det innebär i så fall ett politiskt läge där republikanerna kontrollerar en kammare i kongressen, demokraterna den andra. Vilket garanterat kommer att leda till att väldigt många frågor hamnar i den berömda långbänken.

Det blir således betydligt svårare för Barack Obama att bedriva den politik han gick till val på för två år sedan. Han hade sitt tillfälle under sin första halva av mandatperioden, då demokraterna kontrollerade hela kongressen.

Frågan är om han använde sig av den möjligheten tillräckligt mycket. Och vad det här innebär för hans chanser att bli omvald 2012.

Tea Party-rörelsen rör om i primärval

Det är drygt två månader kvar till höstens mellanårsval den 2 november och valkampanjerna är i full gång både nationellt, delstatligt och lokalt. Det är ju inte bara en tredjedel av senaten och alla 435 platser i representahuset det ska röstas om, utan också delstatliga guvernörer, lokala borgmästare och en hel del annat.

I kväll, tisdag, är en relativt stor förfäktning inför det egentliga valet. Lite av en Super Tuesday. I fem delstater är det primärval, det vill säga respektive parti tar ut sina kandidater i de olika valen. Och Tea Party-rörelsen har satt sin prägel på denna tisdag.

Mest intressanta i kväll är Florida, Arizona och Alaska.

I Florida har det i och för sig varit klart sedan rätt länge vilka kandidaterna till senaten skulle bli. Marco Rubio slog, med hjälp av Tea Party-rörelsen, ut den sittande guvernören Charlie Crist i kampen om att bli republikanernas kandidat till senaten. Crist kommer nu istället ställa upp som oberoende (independent) kandidat i höstens val. Demokraternas kandidat blir Kendrick Meek. Här var det istället republikanernas primärval till guvernörskandidat som väckte mest uppmärksamhet. Rick Scott tog till slut hem segern mot Bill McCollum efter en jämn omröstning. Det innebär ytterligare en Tea Party-framgång.

I Arizona slåss förre presidentkanditaden John McCain mot utmanaren och radioprataren J D Hayworth (också han med stöd från Tea Party-rörelsen). På grund av tidsskillnaden vet jag inte resultatet här ännu, men allt annat än en stor seger för John McCain vore en sensation.

I Alaska spekulerades det tidigare om Sarah Palin skulle ställa upp i senastvalet. Men det gjorde hon inte. Hennes kandidat är istället Joe Miller, en kompis till hennes make. Miller befinner sig långt ut på högerkanten och har även han Tea Party-rörelsens stöd. Han utmanar sittande republikanska senatorn Lisa Murkowski. Även här innebär tidsskillnaden att jag inte kan redovisa något resultat, men Murkowski har haft ett kraftigt övertag i opinionsmätningarna.

Oavsett hur det går i kvällens olika val, står en sak klar:

Den brokiga Tea Party-rörelsen fortsätter att spela en stor roll i de kommande intensiva månaderna fram till valet den 2 november.

Hetaste valfrågan: Ett planerat bygge på Manhattan

Varför handlar den hetaste politiska debatten i det här landet om ett eventuellt bygge några kvarter från Ground Zero, när folk kämpar för att överleva i den ekonomiska krisen?

Det undrade Rachel Maddow på den liberalt färgade TV-kanalen MSNBC häromveckan.

Jag är böjd att instämma i den frågan.

Mellanårsvalet närmar sig med stormsteg. Samtliga platser i representanhuset och en tredjdedel i senaten står på spel den 2 november. Den politiska diskussionen borde handla om saker som ekonomi, arbetsmarknad, energi- och miljöfrågor, krig, hälso- och sjukvård. Men den fråga som hittills fått mest uppmärksamhet är det planerade muslimska centret två kvarter från den plats där World Trade Center en gång stod.

Redan i våras började den här diskussionen sjuda så smått. Och nu i somras tog den fart på allvar. Och tvärt emot vad många experter trott, så har den fastnat som den hetaste politiska frågan i USA.

Frågan är hur striden om det muslimska centret - som bland annat ska innehålla en moské, men även till exempel en permanent utställning om terrorattackerna för nio år - kommer att påverka valet i november.

Framförallt debattörer på den republikanska sidan har sett till att hålla diskussionen vid liv. Konservativa TV-kanalen Fox News kallar det planerade bygget för "Ground Zero Mosque" och har aggressiva inslag om det i stort sett varenda dag. Sarah Palin har uttalat sig rikligt, liksom den tidigare talmannen i representanthuset Newt Gringrich.

Demokraterna har hållit sig passiva eller varit försiktigt positiva till planerna. Det är uppenbart en politiskt känslig fråga och inget man gärna går ut och applåderar direkt. Det har varit en del mummel om att religiös frihet också borde gälla muslimer, men påtagligt lite konkret stöd för den muslimska grupp som står bakom byggplanerna.

President Barack Obama gick för någon vecka sedan ut och uttalade åtminstone ett indirekt stöd för det muslimska centret på Manhattan. Sedan tog han delvis tillbaka sitt uttalande.

För övrigt tror nästan var femte amerikan att Barack Obama är muslim.