torsdag 3 mars 2011

Yttrandefrihet - var går gränsen?

Westboro Baptist Church. Bild från Wikipedia


"Jag delar inte dina åsikten, men är beredd att dö för din rätt att uttrycka dem".

Enligt sägnen är det ett citat av Voltaire, men det var sannolikt författaren Evelyn Beatrice Hall som formulerade den världberömda meningen.

Yttrandefriheten är djupt rotad bland de flesta av oss. Rätten att fritt få hävda sina åsikter borde vara självklar, åtminstone vid en första anblick. Men begreppet är inte helt problemfritt. Bör det finnas någon gräns för vad som ska vara tillåtet att yttra?

Och i så fall, var ska denna gräns dras? Och av vem?

Rätt snart kommer man in på subjektiva tyckanden och tassar i utmarkerna av offentlig eller statlig åsiktskontroll.

Jag har tidigare skrivit om den här frågan under rubriken "Om presstöd och högerextremism". Inlägget handlade om huruvida det är rätt eller fel att ge tidningen Nationell Idag presstöd och om presstödsnämndens uppgift är att vara åsiktpolis eller strikt utgå ifrån det regelverk som finns.

I går kom ytterligare ett exempel på dilemmat. Den amerikanska högsta domstolen, Supreme Court, avgjorde i går ett ärende som handlar om en extrem kristen rörelses rätt att demonstrera och yttra sina åsikter offentligt. Westboro Baptist Church i Kansas har fullständigt makabra åsikter och rörelsen (som består av runt 100 församlingsmedlemmar) är övertygade om att homosexualitet är något naturvidrigt och att Gud nu straffar mänskligheten för att vi tillåter homosexuella män och kvinnor att leva öppet.

Kyrkan blev omskriven i Sverige för några år sedan när man gick ut och tackade Gud för tsunamikatastrofen. Att så många svenskar dog såg man som ett straff för den svenska inställningen till homosexuelitet i allmänhet och det faktum att pastor Åke Green åtalades efter en homofobisk predikan (han friades av hovrätten så småningom) i synnerhet.

Guds straff ska bland annat yttra sig i att amerikanska soldater dödas i krig. Alltså samlar den här rörelsen ihop anhängare och demonstrerar - torgför sina åsikter - i samband med begravningar av soldater. Och det här upprör förstås i stort sett varenda amerikan. "Support our troops" är något fundamentalt här i USA (oavsett vad man tycker om krigen) och att uttrycka förakt och hat i samband med begravningen av en man eller kvinna som offrat sitt liv för landet är oerhört provocerande och anses kränkande av de flesta.

Kyrkan har demonstrerat i samband med minst 600 militära begravningar. En pappa anmälde rörelsen för domstol för fem år sedan och det är nu det fallet som avgjorts av högsta instans.

Domstolen, som i stort sett var enig, bara en ledamot gick emot utslaget, menar att yttrandefriheten är central för nationen och att rätten att uttala sig fritt måste värnas även om det är obehagliga och osympatiska åsikter som framförs.

Domstolen skriver bland annat: att en dödad soldats begravning "is certainly hurtful and its contribution to public discourse may be negligible." Men att tysta ner den som talar är ingen framkomlig väg: "(...) As a nation we have chosen a different course - to protect even hurtful speech on public issues to ensure that we do not stifle public debate."
Den lilla extrema församlingen har naturligtvis tagit emot HD:s dom med största glädje och ska nu trappa upp sina protester ännu mer. Samtidigt har militärveteranernas mc-klubbar - och det finns ett stort antal sådana - sagt att de ska bli mer aktiva för att "skydda" militära begravningar framöver. Risk för rejäla konflikter, alltså. I yttrandefrihetens namn...

Läs mer om Högsta domstolens beslut i t ex Washington Post.

2 kommentarer:

Olle J. sa...

Har de ingen motsvarighet till kyrkofriden, numera del av brottsbalkens kapitel om brott mot allmän ordning?

Peter sa...

Bra fråga. Jag antar att det finns något motsvarande. Men det där baptistgänget har nog rätt bra koll på var gränsen går och ställer sig på "rätt" sida, skulle jag tro. De brukar inte demonstrera i direkt anslutning till ceremonin utan t ex vid infarten till kyrkogården. På allmän plats, med andra ord.